En glad man står vid ett fönster genom vilket en industriprodkution är synlig.
Jes Tobiassen, direktör vid Novozymes fabrik, framför de jättelika jäskar där mikroorganismer är i full gång med att tillverka enzymer. Foto: Björn Gunér/SR

Här blir avfall en resurs

2:29 min

Det som är avfall för den ena fabriken kan vara en värdefull resurs för en annan. En stad i Danmark sparar in koldioxidutsläpp motsvarande hela det svenska inrikesflyget.

Hör mer i Klotet.

Det här kallas industriell symbios. Skolexemplet är den lilla industristaden Kalundborg på Själland.

– Vi sparar in motsvarande 635 000 ton koldioxid om året, säger Jes Tobiassen, styrelseledamot i Kalundborg Symbiosis. 

Här har fabrikerna, raffinaderierna och kommunens vattenreningsverk och kraftverk kopplat ihop sig allt mer under femtio år. Både rent fysiskt med tjocka gröna rör och mer abstrakt genom avtal och samverkan.

En av parterna är Novozymes, världens största tillverkare av industriella enzymer, som används bland annat i tvättmedel och inom livsmedelsindustrin.

Enzymerna tillverkas av tonvis med mikroorganismer, och när de har jobbat klart och dött, då blir de inte bara fosforrik gödselråvara till jordbruket som tidigare. Sedan ett år så rötas de först till biogas, berättar Jes Tobiasen, som också är direktör vid Novozymes fabrik.

Det stora vattenreningsverket har nytta av Novozymes spillvärme och i gengäld kan verket med sin avancerade teknik leverera vatten i tre olika renhetsgrader för olika industriella behov.

Det jättestora kraftverket får gips som en restprodukt, vilket är bra för gipsfabriken som inte behöver bryta så mycket naturgips.

Kalundborg har alltså blivit skolexemplet för industriell symbios, men även i Sverige är vi mycket bra på det här, säger Michael Martin på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Jag tror att Sverige är unikt i hela världen. Det pratas inte så mycket om det. Men runt om i världen använder de ganska mycket fossila energikällor, och där är de kärnan i det industriella symbiosnätverket. I Sverige är det mycket biobaserade råvaror och ickefossil energi som används.

Ett exempel är Norrköping, där trädgårdsjord tillverkas av fiberrester från skogsindustrin, i stället för av torv som ger mer växthusgasutsläpp. Enligt Michael Martin sparas 170 000 ton koldioxid per år där.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista