Genusforskning

Tjejlopp för prestation

2:05 min

Tjejlopp marknadsförs ofta som kravlösa folkfester, men frågar man deltagarna är de mest intresserade av själva prestationen.

Det visar ny forskning från etnologen och genusvetaren Karin Lindelöf vid Uppsala universitet. Hon störde sig på hur loppen beskrivs som ett tillfälle för gemenskap och en kul grej.

– Det blev en inramning som handlade mer om rosa fluff och tjejfest än om själva idrottsaktiviteten. Det blir ju en väldigt stereotyp bild av hur motionerande kvinnor är, säger hon.

Särskilda Tjejlopp har funnits i Sverige sen 1980-talet och var från början en jämställdhetsfråga. Karin Lindelöf och kollegan Annie Woube har studerat berättelser från 600 deltagare i klassiska lopp som Tjejvasan och Tjejmilen och kommit fram till att prestationen – att klara att genomföra loppen – är i fokus.

– Det viktigaste de berättar är att själva prestationen är jätteviktig. Till skillnad från vad många tror och vad många arrangörer trycker på, som det sociala eller festen, så är det prestationen som är det viktigaste för de flesta deltagarna. Det kan handla om att man gör en jättebra tid eller att man överhuvudtaget tar sig till start och genom för loppet, säger Karin Lindelöf.

Men loppen har också blivit en sorts modern husmorssemster. De ger en paus från vardagen och att ständigt vara uppkopplad.

– Under själva loppet så kan man åtminstone vara otillgänglig och få göra nåt för sig själv kunna släppa kravet på att vara tillgänglig för familjen och ha jour på det sättet.