Klimatåtgärder

Stor potential för kolinlagring i skog globalt – men målkonflikterna är många

2:12 min

Att maximera mängden skog i världen är den mest effektiva åtgärden för att minska den globala uppvärmningen. Det hävdar i alla fall schweiziska och italienska forskare i en studie som publiceras i tidskriften Science idag.

Enligt artikelförfattarna skulle vi genom återbeskogning av nämare en miljard hektar mark kunna minska koldioxidhalten i atmosfären med 25%. Markerna finns bland annat i Ryssland och USA. Forskarna menar att det här räcker för att uppfylla det mål för skogsplantering som satts upp av FN:s klimatpanel IPCC.

Annika Nordin som är chef för forskningsprogrammet Future Forest på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, tycker att artikeln är intressant, men vill betona riskerna med beräkningar som förenklar en komplex verklighet. Även om potentialen för mer skog finns i form av mark, sol, näring och vatten, så är beskogningen inte gjord i en handvändning.

– Det är ganska lätt att säga från ett globalt perspektiv var man borde ha mer skog, men det finns i princip ingen oanvänd mark i världen. Marken används ju alltid till något, även om det inte alltid är den mest effektiva användningen ur klimatsynpunkt, säger hon.

En ökad beskogning står enligt Annika Nordin ofta i konflikt med biologisk mångfald. I Sverige har vi de senaste 100 åren fördubblat mängden skog genom att odla fler träd på samma yta.

– Det sägs att vi kanske är väl effektiva på att odla vår skog, så vi har liksom knaprat på utrymmet för den biologiska mångfalden. Vill man maximera skogens förmåga att ta upp och lagra koldioxid är det svårt att samtidigt maximera den biologiska mångfalden, åtminstone i det boreala biomet. Det är en annan sak om man tittar på en tropisk skog, till exempel en regnskog. Där finns en stor mängd biomassa, och samtidigt en jättehög biologisk mångfald, säger Annika Nordin, chef för forskningsprogrammet Future Forest på SLU.

Referens: Bastin, J-F et al. "The global tree restoration potential". 5 juli 2019, Science. 
DOI: science.sciencemag.org/cgi/doi/10.1126/science.aax9539