Översvämningsrisk

Kan Nederländerna fortsätta existera?

2:39 min

Är det över huvud taget möjligt för nationen Nederländerna att finnas kvar på sin utsatta plats, där halva landytan ständigt hotas av översvämning? Ja, genom att arbeta med naturen, säger deltakommissionären Peter Glas.

Från fönstret på hans kontor högt upp i ett höghus anas Nordsjön i fjärran, vattnet som utgör en så viktig faktor för Nederländerna. Det innebär möjligheten till sjöfart men också den ständiga risken för översvämningar.

Tack vare sin utsatthet är Nederländerna världsledande när det gäller översvämningsskydd och klimatanpassning. På senare tid har landet delvis ändrat sin strategi, från hårda barriärer till mjukare lösningar som arbetar med naturen, i stället för mot den. Vi är på besök hos den särskilt ansvariga för de här områdena, deltakommissionären Peter Glas, i Haag, Hans arbete kretsar kring den dramatiska frågan om Nederländernas fortsatta existens, med stora delar som ligger lägre än havet och där över halva landytan kan översvämmas. Det var den frågan som för runt 10 år sen fick Nederländerna att instifta hans tjänst och programmet som han leder, säger Peter Glas, och besvarar den sedan:

– Jo det ska gå, säger han, vi kommer kunna bo kvar här.

Översvämningskatastrofen 1953 dödade över 1 800 människor och under parollen "aldrig igen" byggdes stora barriärer mot Nordsjön i flodmynningarna. Men på nittiotalet var katastrofen nära igen, fast då från andra hållet, när floderna själva svämmade över. Kraftiga regn och ökande smältvatten i floderna i och med klimatförändringarna har gjort det tydligt att högre murar inte är tillräckligt, säger deltakommissonären. I stället är den nya strategin att ge floderna det utrymme de faktiskt behöver.

Bland de senaste insatserna som har gjorts, i det inre av landet, där finns att gräva ut nya parallella flodarmar åt ett par floder. De här långa, lågt liggande markremsorna kan i vanliga fall fungera som åkrar eller grästäckta strövområden, men vid behov så kan floderna flöda ut där på ett odramatiskt sätt, istället för att svämma över städer, vägar och annat känsligt. Och i södra Nederländerna har en flod breddats genom att tjänstgöra som grustäkt.

Landet satsar enorma pengar, mellan 10 och 20 miljarder kronor varje år, på att hantera vattenutmaningarna, genom vallar, diken, stora portar och även ständigt gående pumpar. Det kan ses som en rimlig försäkringskostnad, tycker Peter Glas.

– Om vi inte gjorde allt det här dygnet om, året om, då skulle vi behöva flytta. Men det ska inte hända så länge jag är med, säger Peter Glas, deltakommissionär i Nederländerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista