Våra husdjur

Människan har förändrat hundens hjärna

2:30 min

Har vi människor påverkat hjärnan hos vår bäste vän hunden?
Ja, den slutsatsen drar i alla fall en amerikansk forskargrupp efter att ha studerat hjärnan hos ett antal hundar.

– När man väljer ut hundar med ett särskilt beteende så påverkar man de specifika delar av hjärnan som är kopplade till just det beteendet. Det gör att olika hundraser med olika beteenden har lite olika sammansättning på sin hjärna, säger professor Per Jensen vid Linköpings universitet.

Han forskar själv kring hjärnan och beteende hos djur, men har inte varit delaktig i just den aktuella studien.

I den har forskarna har studerat hjärnan hos 62 hundar med hjälp av magnetkamera. De kunde då konstatera att vissa områden i hjärnan skiljde sig åt anatomiskt, mellan raser - inte bara beroende av hundens storlek och skallform, utan också beroende av vilken uppgift hundrasen är avlad för - t ex vallning, jakt eller sällskap.

Utpräglade sällskapshundar hade till exempel en något större hjärnvolym i de områden som är kända för att styra sociala interaktioner, och så kallade kamphundar hade större hjärnvolym i områden som påverkar stress och emotionalitet.

– Det viktigaste resultatet är att hjärnan inte är ett enda organ. Olika delar av hjärnan, som styr olika beteenden, verkar kunna svara på avel på olika sätt. Områden som styr socialt beteende kan tillåtas växa utan att andra delar av hjärnan nödvändigtvis hänger med, säger Per Jensen.

Det är just resultaten som tyder på att hjärnan är en slags mosaik, som intresserar Per Jensen mest. Men för att vara helt övertygad om slutsatserna i studien hade han velat se en mer homogent utvald hundgrupp och fler hundar från varje ras.

– Det skulle också ha varit väldigt intressant om man på något sätt hade kunnat göra någon slags uppskattning över de funktionella skillnaderna mellan de olika hjärnregionerna, till exempel hur många nervceller eller synapser det finns. Men det är å andra sidan ett helt annat forskningsprojekt, säger Per Jensen.


Referens: Erin E. Hecht, 2019. Significant neuroanatomical variation among domestic dog breeds. J. Neurosci 2019; Doi: 10.1523/JNEUROSCI.0303-19.2019

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista