Nobelpriset 2019

Gensaxen kan belönas med kemipriset

1:52 min

Är det nu i år som nobelpriset i kemi kommer att gå till gensaxen? Det skulle inte förvåna Vetenskapsradions Lars Broström. Men han han ser även andra kandidater till priset.

Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.

Ett pris till gensaxen, CRISPR-Cas9 känns i år rimligare än någonsin. Forskare inom alla möjliga fält har visat på hur saxen kan hjälpa till med exakt genredigering - klippa och klistra i arvsmassan.

Dessutom har en del akademiska knutar lösts upp som gör det möjligt för Kungliga vetenskapsakademin att ge priset till Emanuelle Charpentier, vår franska svenskfavorit som var vid Umeå Universitet när hon gjorde sina forskningsgenombrott. Hon skulle få priset tillsammans med amerikanska Jennifer Doudna och troligen ytterligare någon annan.

Men det jag själv fastnat för när jag tittar igenom topplistorna på tippade forskare är det inom fältet syntetisk kemi. Det handlar om hur man kan skapa stora och användbara molekyler på olika sätt.

Namn som dyker upp är:

Morten Meldal, 65-årig dansk, som bland annat har tagit fram reaktioner och metoder för att sätta ihop små biomolekyler till större skräddarsydda molekyler. Det är lite som att bygga med lego.

Steven Ley, 73-årig britt, som också är inne på syntes av biomolekyler, bland annat för cancerläkemedel, svampmedel, insektsmedel.

Phil Baran, 42-årig amerikan, ung pionjär som jobbar för smartare storskalig produktion av stora organiska molekyler.

Användningsområdena för den här syntetiska kemin är oräkneliga och har redan gett ämnen som går att använda till böjbar elektronik, effektivare sätt att ta fram nya läkemedel och bättre metoder som kan göra kemiindustrin mer ekologiskt hållbar och miljövänlig.