Skolan

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

2:04 min

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.

Sverige har visserligen skolplikt. Men också en skyldighet att ordna skolundervisning som fungerar för alla, menar Martin Hugo, docent i pedagogik vid Jönköping university. 

– Alla människor är olika, och i skolan ska man få det stöd man behöver, oavsett om man har en diagnos eller inte, säger han.

"Om jag visste vad hemmasittandet berodde på, skulle jag få nobelpris", säger en vårdnadshavare i Skolinspektionens granskning 2016. Granskningen pekade på stora brister i samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.

Ofta görs stora specialpedagogiska insatser kring barn som stannar hemma på grund av psykisk ohälsa eller trakasserier, när det egentligen är det sociala stödet som brister.

Samordningsansvaret hamnar ofta hos föräldrarna.

Så var det för Annika, som i flera år försökte hjälpa sin dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran.

– Man ska ju vara den där spindeln i nätet och hålla i alla kontakter, och det stjäl min tid som förälder, för jag vill ju ha tid med mitt barn, säger Annika. 

Just nu planerar Skolverket att kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete, med resultat som kommer i december 2020.

Många skolor upplever att de gör "allt", men Skolinspektionens Christian Floer konstaterar att det vore bättre om dem gjorde rätt.

Att sätta in elevassistenter eller en klassmorfar till exempel, är att ge den kanske svåraste uppgiften till de i skolans värld med lägst yrkeskompetens.

– Man måste vara ödmjuk inför att orsakerna till att en elev är hemma är väldigt komplexa, och också att det är svårt och en stor utmaning att möta dessa elever, säger han.