1 av 3
Syns det i vår hjärna när vi reagera på orättvisor eller oschysta handlingar? (Foto: PrB)
2 av 3
Svårt att se skogen för all plast? (Foto: PrB)
3 av 3
Hunden, människans hopp (PrB)

Veckogamasin 2005-12-09

Kan vi få malaria i Sverige om klimatet blir varmare? Det befarar i alla fall svenska klimatforskare. Och så har hundens arvsmassa kartlagts Kanske kan hundens gener hjälpa oss att förstå sjukdomar hos människor bättre. Dessutom handlar Veckomagasinet den här gången om vår känsla för vad som är rätt och fel.

Malaria i Sverige
Stigande temperaturer skulle kunna innebära att vi får malaria och andra insektsburna sjukdomar hit till Sverige. Och innan dess kan vi få se fler fall av salmonella och olika diarrésjukdomar som en följd av varmare somrar. Det visar en stor internationell studie som presenterades på klimatmötet i Montreal i tisdags. Elisabet Lindgren, klimatforskare vid Stockholms universitet, berättar mer om rapporten.

Hunden kan hjälpa oss förstå människans sjukdomar
I veckans nummer av tidskriften Nature kunde forskare från MIT och Harvard i Boston för första gången presentera en fullständig karta över hundens arvsmassa. Det är boxertiken Tasha som stått modell  - en modell som kan ge ny och viktig kunskap om människans beteenden och sjukdomar.

De olika hundraserna med sina specifika genuppsättningar är nämligen, enligt evolutionsbiologen Hans Ellegren, som en genetisk drömmodell för att studera sjukdomar även hos männsikor. Kanske till och med en bättre modell än den traditionella labbmusen, eftersom människans DNA har fler likheter med hundens arvsmassa än musens.

Har vi en medfödd känsla för rättvisa?
Vår känsla för vad som är rätt och fel, den kan ligga nedärvd i oss människor sen mycket lång tid tillbaka. Det tror i alla fall en grupp svenska och schweiziska forskare, som nu ska ta reda på vad som händer i människohjärnan när vi blir vittnen till orättvisor och fusk.

För att göra det ska forskarna samla ihop ett gäng försökspersoner och låta dem se filmer som visar sportfusk, samtidigt som de här försökspersonernas hjärnaktivitet mäts med magnetkamera.

Mats Hansson, professor i bioetik, är en av de forskare som med detta hoppas kunna svara på frågorna: Varifrån kommer vårt moraliska beteende? Är det kanske en medfödd egenskap att ogilla orättvisor och fult spel?

Framtidens plast kan komma från skogen
Idag pratas det mest om biologiskt tillverkad etanol som bränsle till våra bilar, men etanolen kan också användas till att göra plast. Om sådär en tio till femton år kan plastkassarna som vi bär hem från affären komma från åkrarna eller skogen. Redan idag kan man omvandla biomassa som till exempel spannmål och sockerlösning från papperstillverkning till etanol, och just nu pågår också försök med att utvinna etanol ur trä.

Programledare: Michael Borgert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".