Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Snabb publicering släppte igenom kritiserad forskning

Publicerat torsdag 22 december 2005 kl 07.53
Hwang Woo Suk. Foto: PrB.

Den koreanske forskaren Hwang Woo Suk har publicerat flera viktiga framsteg inom stamcellsforskningen. Men efter anklagelser om fusk har han dragit tillbaka ett av sina banbrytande arbeten. Tidskriftspubliceringen av det arbetet föregicks av en expertgranskning - men en ovanligt snabb sådan.

Hwang Woo Suk slog världen med häpnad förra året när han uppgav sig ha klonat mänskliga embryon - och igen i våras när han sa sig ha fått fram stamceller ur vuxna personers hudceller.

Ett stort steg på vägen mot att kunna bota sjukdomar med hjälp av patientens egna stamceller sas det då.

Bildfusk

Men Hwang hamnade snart i blåsväder. En av hans medarbetare berättade om bildfusk i den artikel som hade publicerats i Science några dagar tidigare i juni i år. När det kom ut, backade Hwang på flera av sina uppgifter, men ville inte egentligen tala om fusk.

Han har anklagats för att ha spegelvänt bilder och möjligen kallat en enda stamcellslinje för flera stycken.

Dragit tillbaka

Hwang Woo Suk har dragit tillbaka sin senaste artikel i tidskriften Science om framgångarna med att skapa flera mänskliga stamcellslinjer, men har svårt att värja sig mot anklagelser om fusk från sin omgivning.

Den sydkoreanske forskaren Hwang har tidigare varit omåttligt hyllad. Han la fram uppgifter om att ha klonat mänskliga embryon i februari 2004 - inte i syfte att få fram klonade barn men att bota sjukdomar. Han blev senare den förste att ha klonat en hund.

Fusk eller slarv?

Frågan är om det är fusk har gjort sig skyldig till i stamcellsstudien, eller är det bara brådska och slarv och grova chansningar?

Normalt ska sådant upptäckas via expert-granskningen när en artikel ska publiceras, men faktum är att det också här finns oklarheter. Granskningen tar normalt 120 dagar, säger tidskriften Science. Hur kom det sig att granskningen av forskningshjälten Hwangs två banbrytande arbeten i Science granskades på så kort tid som 58 dagar? Gustaf Brunius, gentekniknämnden:

”Jakt på att vara först”

- Jakten på att vara först bland statustidningarna med nya sensationella resultat kan leda till sånt här. Det finns en risk att man är lite snabb. Jag skulle tro att även om det i den här affären kanske inte är forskningsfusk utan snarare forskningsslarv, måste detta leda till att tidningarna rannsakar sig själva.

- Det här har hänt tidigare inom genteknisk forskning och nu måste man skärpa sig och se till att man varje gång har samma rutiner. Säkerligen kommer detta att starta en debatt om hur rutinerna ska stärkas.

Ann-Louise Martin

Camilla Widebeck

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".