1 av 3
Jan-Olov Johansson har träffat forskare för att summera vetenskapsåret som gått.
2 av 3
Kvinna ber vid moské i Banda Aceh, Indonesien, ett år efter tsunamin. Foto: PrB
3 av 3
En av våra närmaste släktingar - bonobon. Foto: PrB

Veckomagasin 2005-12-30

Vetenskapsåret 2005 - fynd och fusk

Vilken betydelse dagens forskningen kommer att få framöver är omöjligt att förutse. Vi kan bara göra några nedslag i den nyhetsflod som störtade över oss varje dag, ibland med goda nyheter, inte sällan med dåliga.

En svindlande resa

Rymdforskningen har varit relativ framgångsrik under året. Maria Sundin på Göteborgs universitet väljer en händelse som hon tycker var extra spännande.

Efter 7 år nådde farkosten Cassini fram till planeten Saturnus och kunde släppa ned en liten kapsel mot en av dess månar, Titan. Anledningen till att man intresserat sig speciellt för Titan är att man antagit att atmosfären på denna måne kan påminna om den som rådde på jorden innan livet uppstod. Landningen gick utmärkt och Huygens skickade spektakulära bilder från vad som såg ut att vara en uttorkad flodbädd.

USA återupptog sina bemannande rymdfärder efter olyckan med Columbia. Resan med färjan Discovery gick bra men även denna gång lossnade isoleringsmaterial vilket ledde till att kommande uppskjutningar försenats. I kö till en sådan färd med en rymdfärja finns den svenske astronauten Christer Fugelsang. Kina skickade upp sin andra bemannade farkost utan problem. Många menar att de bemannade rymdfärderna mest är propaganda och att man får mera vetenskapliga resultat via obemannade sonder.

Jorden rör sig

Året inleddes i skuggan av den mycket kraftiga jordbävningen utanför Sumatras kust och den tsunami den utlöste. Under året drabbades också Pakistan av en stark jordbävning med mycket mänskligt lidande. Vi blev alla brutalt påminda om de tektoniska plattor som rör sig här på jorden.

Men om man nu känner till gränserna för plattorna och deras rörelser borde man väl kunna förutspå när skalven kommer? Reynir Bödvarsson på Seismologen Uppsala universitet berättar att man för ett tiotal år sedan trodde att man var nära ett sådant prognossystem i USA. Prognoserna höll emellertid inte måttet och man lade en tid ner verksamheten. Idag arbetar man återigen på att skapa fungerande varningssystem . Reynir tror att dessa kommer att bygga på att man kan mäta de mikroskalv som kommer före de stora. Just nu pågår försök på Island och i USA håller geologer på att borra sig djupare ned i San Andreas-förkastningen.

En annan komplikation i arbetet att minska skadorna av en jordbävning är att det går så lång tid mellan de stora skalven att människor hinner glömma bort den senaste katastrofen. En tsunami skulle till exempel kunna inträffa även i Europa. Portugal drabbades 1755 och länderna runt Medelhavet är också hotade. Men här har katastrofen på annan dag jul lett till satsningar på nya och bättre varningssystem.

De farliga fåglarna

Experter på smittskydd har länge varnat för att vi kommer att få uppleva en pandemi, en särskilt aggressiv virusinfektion som snabbt sprids över hela jorden och dödar många människor. Spansks sjukan som drog över världen vid tiden för det första världskriget är ett exempel på en sådan dramatisk epidemi . Detta sker när ett virus förändras, eller ”muterar”, så att det kan ta steget från exempelvis fåglar eller grisar till människor. Och när viruset sedan utvecklas så att det kan smitta från människa till människa kan det gå förfärande fort.

När så en form av fågelinfluensa som härjat i bland annat Vietnam under hösten kom närmare Europa slog media larm. Människor började hamstra antivirusmedel som Tamiflu och många oroade sig mycket över vad som skulle hända. Paniken den här gången var överdriven, säger Annika Linde, på Smittskyddsinstitutet i Solna. De enda som hotades akut var fåglarna och möjligen vår försörjning av ägg och kött från dem. Men visst måste vi hålla noggrann kontroll på de virus som är i omlopp, för de förändras oavbrutet, säger hon.

Ett resultat av all uppståndelse kring fågelinfluensan blev att det beslöts att bygga en svensk vaccinfabrik, något vi inte har idag.

Den svindlande forskaren

Forskningsåret 2005 kom att avslutas med vad som ser ut att vara ett nytt fall av forskningsfusk. Årets kanske mest hyllade forskare, Hwang Woo-suk, anklagades dels för oetiska handlingar (han har köpt mänskliga ägg från en kvinnlig medarbetare i forskningsgruppen) och dels för att ha förfalskat sina resultat. Tidigare under året hade han porträtterats i till exempel Time som en av vår tids största vetenskapsmän. Då hävdade han att han lyckats klona skräddarsydda mänskliga celler från människor med specifika sjukdomar. (så kallad terapeutiskt kloning.) På så sätt skulle man kunna framställa exempelvis nya insulinproducerande celler till en diabetiker. Celler som inte skulle stötas bort eftersom de hade samma arvsmassa som mottagaren.

Whang har nu avgått från alla sina poster och flera utredningar är att vänta. Den senaste hittills visar sig att det inte finns data som kan bevisa att forskargruppen verkligen har lyckats framställa skräddarsydda stamceller, och den artikel i den vetenskapliga tidskriften Science, där de här resultaten publicerades kommer att dras in.

Släktbilder

Allt flera genkartor blir färdiga och av allt bättre kvalitet. I år kartlades både schimpansen och hundens gener. Båda betraktas som värdefulla eftersom schimpansen, jämte bonobon (dvärgschimpansen) är våra närmaste nu levande släktingar bland djuren.

När det gäller hunden har en målmedveten avel av olika hundraser och gett upphov till en rad genetiska sjukdomar och hundens genom kan på så sätt hjälpa oss att finna orsaker till mänskligt lidande. Den första hunden klonades också av den omtalade forskargruppen i Sydkorea. Om de resultaten håller återstår att se - de granskas just nu.

Ännu har man inte hittat några oväntade skillnader i genomen mellan människoapor och oss. Skillnader som skulle kunna förklara varför människan utvecklat ett symbolspråk och byggt hög teknologiska kulturer.

Professorn i genetisk medicin Ulf Petterson på Uppsala universitet säger att schimpansen genkarta inte gav så mycket ny information. De skillnader vi känner till är fortfarande den så kallade språkgenen Fox P2 som upptäckts av bland andra den svenske forskaren Svante Pääbo Vidare tror man att gener som styr huvudets storlek kan ha haft betydelse för utvecklingen av den mänskliga hjärnan.

Tio i topp listan

Flera svenska forskare kom med på den lista över årets mest betydelsefulla forskning som den amerikanska organisationen AAAS låter göra och publicera i sin tidskrift Science varje år.

Förutom ovan nämnda Pääbo återfinns här Ove Nilsson på SLU i Umeå. Hans forskargrupp hade tillsammans med andra funnit svaret på vad som egentligen får blommande växter att blomma. Den gamla gåtan med vad ”florigenet” var löst.

Listan i Science toppas annars av bevis på att evolutionen fortfarande arbetar och fungerar. (Ett bevis på det är för övrigt just influensaviruset ständiga katt och råtta lek med vårt immunförsvar) Att evolutionen fått denna hedersamma placering skall ses i ljuset av de strider kring skapelsen som stått mellan kristna och naturvetare i USA. Enligt förespråkarna för ”intelligent design” kan inte den utvecklingslära som först publicerades av Charles Darwin förklara det komplexa liv som finns runt oss. De konkreta juridiska tvisterna har gällt om skolor i olika delstater skall lära ut intelligent design parallellt med Darwins teori. De vetenskapliga bevisen för evolutionen blir samtidigt allt flera och allt tydligare.

Det politiska klimatet

Det gamla citat från Mark Twain ” att alla pratar om vädret, men ingen gör något åt det” fick en ny betydelse i år. 2005 blev ett stormigt år. I Sverige slog ”Gudrun” till med förödande verkan på skog och infrastrukturen.

I Karibien räckte inte alfabetet till att ge namn till alla tropiska stormar som bildades. Särskilt katastrofala följder fick stormen Katrina när skyddsvallar i New Orleans gav vika och översvämningen tog tusentals liv.

Även den stora algblomningen i Östersjön under sommaren utlöstes av det varma vädret även om orsakerna låg i långvarig övergödning av fosfor och kväve. Att klimatet förändras är nästan alla experter överens om, liksom att människans tillförsel av koldioxid verkar spela en roll i denna uppvärmning. Vi verkar ”göra något åt vädret”. De politiska åtgärderna mot klimatförändringar liksom för ett en ny energianvändning låter dock vänta på sig.

En procent

När det gäller det politiska klimatet för svensk forskning så kan man konstatera att regeringens forskningspolitiska proposition äntligen lades fram, efter många förseningar. Det skedde när utbildningsminister Leif Pagrotsky presenterade ”Forskning för livet” på KTH i Stockholm. Svensk forskning fick 2,3 miljarder i anslag. Mest pengar kommer enligt planen att delas ut om några år. Kritiker menade att pengarna inte ens räcker att kompensera för löneökningar och hyreshöjningar som skett under perioden.

Senare sa statsminister Göran Persson att Sverige i framtiden ska satsa en procent av sin BNP på forskningen. Men om framtiden är det som bekant svårtatt sia.

Jan-Olov Johansson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".