Stenredskapen och planerandets uppkomst

Det finns fler djurarter än människan som använder redskap, men människans sätt att göra det skiljer sig från djurens.

En schimpans kan riva kvistarna från en pinne, bryta av den till önskad längd och sedan använda den till att fiska upp termiter med ur en termitstack. Men schimpansen gör det bara om den just då är hungrig och vill äta termiter. Människor däremot kan tillverka redskap för att använda långt fram i tiden för behov som ännu inte har uppstått. Överhuvudtaget har vi mycket mer utvecklad föreställningsförmåga och mycket mer framförhållning i det vi gör än vad djuren har.

Det finns förstås djur som samlar förråd för vintern och bygger bon för sina ungar, men dessa beteenden är instinktiva. Fåglar som stängs in i en bur kan uppvisa bobyggarbeteenden även om det inte finns något att bygga av. De har mycket liten förmåga att ta hänsyn till omständigheterna. När människan samlar förråd eller bygger hus är det avsiktliga beteenden som är resultatet av medvetna tankar på framtiden och en förmåga till anpassning till skilda klimat och omständigheter.

Två forskare vid Lunds universitet, Mathias Osvath, doktorand i kognitionsvetenskap och Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, har lanserat en teori om hur den mänskliga planeringsförmågan uppstod under vår evolution. Det började med en klimatförändring för två och halv miljoner år sedan som tvingade våra förfäder att ändra sin livsföring. I Vetandets Värld den 8 februari berättar Mathias Osvath och Peter Gärdenfors vad som sedan hände.

Redaktör är Charlotta Sjöstedt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".