Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hjärnforskning ger etiska dilemman för framtiden

Publicerat måndag 6 februari 2006 kl 07.40
Hjärnforskare samlar på sig detaljerade kunskaper om hur våra hjärnor fungerar.

Frågan om vem som ska ha tillgång till våra hjärnor har börjat intressera ända upp på EU-nivå.

Bakom ligger den allt mer avancerade forskningen kring hur våra hjärnor fungerar och en växande oro för hur den här kunskapen skulle kunna missbrukas.

- Kunskapen om hjärnan har ju fördubblats bara de senaste åtta åren och tveklöst är det så att en del av den kunskap som kommer fram väcker etiska frågor, säger Lars Farde, professor i psykiatri vid Karolinska Instituet i Solna som anser att en större diskussion behövs.

Skulle det tex vara lämpligt att ge europeisk polis tillgång till en hjärnskanner som kan avgöra om någon ljuger eller inte? Och är det verkligen vettigt att utveckla ett piller som kan göra din hjärna effektivare på jobbet? Vad händer om din arbetsgivare kräver att du ska ta det, och du vägrar?


Hjärnforskare har utfrågats

Just den typen av frågor har en panel av 126 utvalda europeer funderat över i snart två år. Inom ramen för projektet ”Meeting of Minds” har de intervjuat framstående hjärnforskare för att försöka förutspå hur de nya kunskaperna om vår hjärna ska användas på bästa sätt och inte missbrukas. För att nå dit, tror hjärnforskaren Lars Farde att det är vikigt att det handlar om en öppen diskussion och inte om att försöka förbjuda eller censurera visa forskningsområden.
- Resultat kommer att sippra ut förr eller senare oavsett om man försöker censurera dem eller inte och då har man kanske slagit undan fötterna för den mogna diskussion vi behöver, säger Lars Farde.


Hoppas påverka framtida hjärnforskning

”Meeting of Minds” har nu lämnat in en första rapport till EU-parlamenet där de tio forkningsinstitutioner som ligger bakom projektet bland annat hoppas kunna vara med och påverka vilken typ av hjärnforskning som under de kommande fem åren ska få del av EU:s nya forskningspengar som snart ska börja delas ut.


Kristoffer Gunnartz
kristoffer.gunnartz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".