Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya rön om universums galaxklister

Publicerat torsdag 9 februari 2006 kl 07.59

Astronomer vid brittiska Cambridge-universitetet har för första gången lyckats studera hur universums mörka materia beter sig. De rönen som hittills inte publicerats kan förändra bilden av hur universums galaxer bildas.

Med hjälp av världens största teleskop har astronomer i Cambridge studerat tolv av universums minsta galaxer och fått fram resultat om den mörka materien som till och med förvånade de själva. Under sina observationer har man sett att den mörka materien, som skulle kunna liknas vid universums klister, rör sig betydligt snabbare än vad man tidigare trott. En upptäckt som cambridegforskarna tror förändra synen på hur galaxer bildas.

Universums osynliga bulk
Så vitt forskarna vet idag utgörs mellan 90 och 95 procent av universum av den kalla osynliga materia som kallas mörk eftersom den varken ger ifrån sig eller absorberar ljus. De objekt som astronomerna kan studera i form av planeter, stjärnor och annat skulle alltså inte representera mer än fem procent av universum.
Idag tror forskarna att den mörka materien är det som - tack vare sin gravitationskraft - håller allt på plats i universum. Vad den består av finns det fortfarande bara teorier om, men det cambridgeforskarna upptäckt är ändå intressant.

Ställer gamla teorier på ända
Nuvarande teorier om hur universum uppstått bygger på att den mörka materian är kall, och rör sig långsamt. Så långsamt att den kunnat klumpa ihop sig och bilda galaxgrunderna, där sedan stjärnorna och planeterna fogats in. De nya resultaten kring den mörka materiens framfart var därför något som förvånade:
- Det här var inte alls det vi trodde att vi skulle hitta! Den mörka materien rör sig inte långsamt och verkar inte alls kondenseras ner till små klumpar som vi trodde, utan istället förekomma i former som sällan är mindre än ett ljusår, säger en av de ansvariga forskarna professor Gerry Gilmore till Vetenskapsradion.

Marie-Louise Kristola

marie-louise.kristola@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".