1 av 4
Gäss kan skrämmas Foto: PrB
2 av 4
Kokainsträngar Foto:PrB
3 av 4
Guineamask på väg ut Foto Marcus Hansson
4 av 4
Carl-Magnus Dellow som Newton Foto:PrB

Veckomagasin 2006-02-17

Snart kommer gäss och andfåglar från vintervistet - bär de virus med sig? Droghelvete på molekylnivå, infektionshelvete på masknivå, och sofistikerad allkonst-vetenskapsteater

I fåglarnas tid

Den farliga formen av fågelinfluensaviruset H5N1 har i veckan påträffats bland döda svanar längs Östersjöns södra kust.

Det dröjer inte många dagar innan de första grågässen flyger in från kusterna längs södra Östersjön och över till södra Sverige. Sedan i mars-april kommer de stora flockarna som övervintrat på den europeiska kontinenten.

Då väntas också andfåglarnas ankomst. Det är andfåglar, gäss och svanar som som Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala nu i veckan bestämt att experter ska undersöka.
De letar efter det fruktade fågelinfluensaviruset H5N1.

Statsveterinär Torsten Mörner och statsepizootologen Marianne Elvander, båda på Statens veterinärmedicinska anstalt, har haft bråda dagar. Allmänheten är oroad över katter som kan äta fågel, över Canadagässens toalettvanor, över kyckling- och äggkonsumtion och mycket annat.
SVA har samlat alla frågor på sin hemsida, www.sva.se där man kan läsa sig till att smittrisken i princip är mycket liten.
Reporter Jonas G Edlund

Drogen skapar enkelriktade gator i hjärnan

Allt handlar egentligen om hjärnans belöningssystem. När en människa tar en drog så kommer belöningssystemet att överdriva reaktionen. Normalt behöver vi det här systemet i hjärnan för att fortsätta med det som är bra för oss, som god mat och sex.  Men droger som heroin, kokain, amfetamin, nikotin gasar på belöningssystemet, och det framkallar i stället beroende.
 Beroendet är en sjukdom som äter på vår vilja inifrån,  vi blir inte längre chef över oss själva, säger beroendeforskare psykiatrikern Johan Franck på Karolinska Institutet. 

Huvudrollen i belöningssystemet spelas av dopamin. Men i kombination med droger  så förstärks dopamineffekten av en sorts biroller som spelas av små proteinbitar. En sådan har identifierats just för kokainberoende, Orexin.  Johan Franck beskriver det som om droganvändningen ristar vägar i hjärnan som det är svårt att vända tillbaka ifrån, förändringar som fungerar som drogminnen.

Men en upptäckt som den av Orexin i belöningssystemet, så kan man också utveckla läkemedel som istället fungerar som bromsar. På så sätt kan man förhindra att ett återfall till missbruket accelererar igång hela belöningssystemet igen.
Reporter Ingrid Stenberg

Guineamasken ska dö

Guineamaskinfektion är en riktigt äcklig sjukdom som drabbat miljoner människor i Asien och Afrika - men nu ska den utrotas säger Världshälsoorganisationen - i snart 20 år har man arbetat med att sprida information och vattenfilter - för guineamasken ska utrotas utan vaccin.

I Ghana leds arbetet av det nationella programmet för utrotning av guineamasken. I varenda by finns en medarbetare som registrerar varje nytt fall av guineamask.

Det är när människor dricker vatten som innehåller en hoppkräfta,  en slags vattenloppa, och som i sin tur är bärare av masken, som de smittas. När masken efter ett år har växt till sig och blivit upp till en meter lång och vill tränga ut ur människokroppen bildas en varböld, som när den spricker blottar djuret.
Smärtan gör att den drabbade genast doppar såret i vatten, varpå masken sprutar ut sina larver, som i sin tur äts av vattenloppan, och så är cirkeln sluten.

Informationen går bland annat ut på att tala om för folk som redan smittats med masken att de absolut inte får kliva i vattenkällor. Så hindrar man masken från att sprida sina ägg vidare.

Samtidigt har alla hushåll tillgång till enkla vattenfilter som tar bort den vattenloppa som bär på masken, så att man alltså även där stoppar maskens naturliga livscykel - vilket leder till att den dör ut.
Reportrar Marcus Hansson och Peter Bjurbo

Vetenskapsdramatik på Elverket

Nu tar vetenskapsteater steget upp på nationalscenen Dramaten - till experimentscenen på Elverket.

En oavslutad romanprolog av Stig Dagerman har byggts ut till en föreställning som heter Tusen år hos Gud.

Grundmotivet är att Isaac Newton får besök av Gud som tillfälligt sätter naturlagarna ur spel.

Sång dans teater, ljud och ljuseffekter, filmvisning och två helt olika vetenskapsgrenar ska rymmas i den här föreställningen.
Sedan har koreografen och regissören Margareta Åsberg vidareutvecklat det här till en föreställning som dels ska rymma alla dessa konstformer. Till det kommer det vetenskapliga inslaget som utgörs av astrofysikern Bengt Gustafsson  i dialog med Peter Gärdenfors - kognitionsforskare, omväxlande med astronomen Marie Rådbo och psykologen Jan Dahlqvist.

En utmaning, är de överens om, som först kan bedömas på onsdag då föreställningen har premiär.
Reporter Camilla Widebeck

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".