Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer, forskare på Stockholms universitet Foto: Pontus Andersson/Sveriges Radio

Hur mår egentligen strömningstjänsterna?

19 min

Det har surrats mycket kring strömningssajten Soundcloud under sommaren. 40% av de anställda sades upp och det ryktades om att sajten bara hade månader kvar innan den skulle läggas ner. Rasmus Fleischer, forskare i ekonomihistoria på Stockholms universitet, kom till studion för att förklara strömningstjänsternas tillstånd och hälsa.

På sin blogg har Rasmus Fleischer skrivit mycket om både strömningstjänster och musik ur ett ekonomiskt perspektiv. Han menar att Soundcloud inte kan lova att investerade pengar kommer kunna växa och betalas ut igen, som till exempel de stora strömningstjänsterna gör.

– Det har att göra med att Soundcloud inte har särskilt mycket intäkter. Spotify har intäkter, även om utgifterna kanske växer ännu mer, men de får i alla fall in pengar. Soundcloud har aldrig lyckats förklara för någon hur de ska tjäna pengar.

Soundcloud startades av musikentusiaster som ville bygga upp en kommunikation mellan artister och fans och därefter har man försökt utveckla en affärsmodell, berättar Rasmus.

– Spotify däremot startades som en affärsmodell och sen kom man på att man kanske kunde använda den för att distribuera musik. Det handlade i grunden om en teknisk lösning.  

Ska man sia om framtiden är Rasmus osäker på vilka strömningstjänster som kommer finnas kvar och hur de i sådana fall kommer se ut. Hans förhoppning är dock att det inte bara kommer finnas en enda plats där musiken finns. 

– Ett stort monopol hade varit dåligt för musiklivet, jag tror det behövs en mångfald. Sen tror jag inte vi kommer komma dit, det finns alltid artister och band som drar åt olika riktningar och som inte kommer vilja vara med i det här. 

Men kan det inte finnas en poäng i att ha en stor tjänst som ger artister en bra ersättning?

– Naturligtvis är det ju önskvärt att artisterna får bättre ersättningar. Men man måste också diskutera vad som är en bra ersättning och vilka som egentligen ska få pengarna. En del pengar går ju till exempel till arvingar som sitter på rättigheter till äldre produktioner.

Även tjänsternas uppbyggnad och funktioner spelar in i frågan om ersättning, menar Rasmus. 

– Det var ju en sak när man skrev in sökrutan vad man vill ha och så fick man det. Då var det ju rättvist, de som blir lyssnade på får betalt. Men när tjänsterna idag mer styr vad vi lyssnar på blir det ju en fråga om makt. Vem styr musiken? Kommer folk få betala för att slå igenom och hur höga kommer de trösklarna vara? Det är ju en öppen fråga.

Lyssna på hela intervjun med Rasmus Fleischer i spelaren ovan.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".