Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Gör det möjligt att överlämna känslig information på ett säkert sätt

Meddelarskydd och källskydd

Uppdaterat tisdag 15 maj 2012 kl 13.36
Publicerat tisdag 8 mars 2011 kl 01.00

I Sverige finns i grundlag inskrivet om skydd för källor som vill lämna information som är avsett för publicering. En myndighet har till exempel inte rätt att försöka ta reda på vem som lämnat information, men det gäller inte privata arbetsgivare. Det finns dessutom undantag i grundlagen i speciella situationer. Här är något om vilka regler som gäller och hur Sveriges Radio ser på dem.

Meddelarskyddet innebär bland annat en rätt för den som lämnar uppgifter för publicering att förbli anonym, om han eller hon begär det, och en tystnadsplikt för journalister som innebär att man inte får avslöja vem som lämnat uppgifterna.

Ansvarig utgivare kan för sitt beslut om publicering behöva veta vem källan är, men kravet på tystnadsplikt gäller inte enbart journalisten som ursprungligen tog emot informationen, den gäller alla på Sveriges Radio. Den som röjer en källa begår ett brott och kan straffas med böter eller fängelse i upp till ett år. Tystnadsplikten gäller livet ut.

Om det finns mycket starka skäl kan en domstol kräva att journalisten, eller den som känner källans identitet, avslöjar vem denne är. Om journalisten vägrar kan han eller hon sättas i häkte i högst tre månader. I sådana ytterst sällsynta fall är det den enskilde medarbetaren som slutligen avgör hur hon eller han vill göra. För de journalister som får tillgång till uppgifter som lämnats via Radioleaks är det en förutsättning för arbetet att man fullt ut är beredda att skydda källans identitet.

Om du jobbar på myndighet

Meddelarskyddet innebär också ett efterforskningsförbud. Det betyder att det är ett grundlagsbrott om någon inom en myndighet eller annat allmänt organ aktivt försöker ta reda på en källas identitet. Meddelarskyddet innebär alltså ett klart straffrättsligt förbud att avslöja källan. Meddelarskyddet finns reglerat i grundlag, i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Om du jobbar på privata företag

Meddelarskyddet gäller alla på det sättet att, om han eller hon begärt att få vara anonym, så får vi inte avslöja vem som lämnat uppgifter för publicering. Men efterforskningsförbudet gäller inte anställda vid privata företag. En privat arbetsgivare kan utan hinder i grundlagen efterforska vem som lämnar uppgifter för publicering.

Källskydd

Som ett vidare begrepp än grundlagens meddelarskydd talar Sveriges Radio även om källskydd. Utöver grundlagens krav att skydda en källa kan Sveriges Radio ha andra skäl att hålla identiteten hos en uppgiftslämnare hemlig. Det kan t ex handla om ett skyddsbehov mot repressalier och våld eller integritets- och konkurrensskäl.

För Sveriges Radios del är skyddet av våra källor mycket viktigt. Det handlar om källornas säkerhet men också om vår trovärdighet som en fri och oberoende medieaktör. Sveriges Radio som organisation har skapat rutiner och system som underlättar för den enskilde reportern att leva upp till lagstiftningen och Sveriges Radios övriga regler och krav på god yrkesetik.

Sveriges Radio lämnar inte vidare information

Dokumentation och information förvaras så att en anonym källa inte avslöjas. Information som lämnas till oss via Radioleaks kommer hit på tryggast möjligast sätt, helt skiljt åt från Sveriges Radios övriga system för att förvara och behandla information.

Sveriges Radio lämnar inte ut icke-publicerad information till någon utanför vår programverksamhet. Syftet är att vi ska kunna samla in vilken information som helst utan risk för att allmänheten kan misstänka att vi går olika parters ärenden.

Oavsett hur den anskaffats kommer Sveriges Radio att skydda informationen

Hur du har kommit över informationen som skickas till Radioleaks är viktigt. I grunden finns det som vi kallar anskaffarfrihet. Det innebär att man har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem. Men det finns en begränsning och det är att den som skaffat informationen på ett olagligt sätt också kan ställas till svars för de metoder han eller hon använt för att skaffa informationen, till exempel genom att stjäla eller begå olaga intrång för att skaffa informationen. Oavsett hur informationen har anskaffats så kommer Sveriges Radio att skydda informationen och källans identitet.

Oavsett undantagen i grundlag avslöjar inte Sveriges Radio identiteten på källor

Det finns i Yttrandefrihetsgrundlagen tillfällen då tystnadsplikten åsidosätts, bland annat brott som "högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott". Sveriges Radios hållning är att information som lämnas till oss inte lämnas vidare till någon utanför vår programverksamhet och att identiteten på våra källor inte avslöjas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".