Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Gör det möjligt att överlämna känslig information på ett säkert sätt

Får man lämna över hemliga handlingar till en journalist?

Publicerat torsdag 10 maj 2012 kl 14.56
Nils Funcke

Vi ställde frågan till Nils Funcke, Journalist och sekreterare i Yttrandefrihetskommittén

Meddelarfrihet - vad betyder det?

Begreppet består av två ord, meddela respektive frihet som speglar innebörden Den ger var och en rätt att lämna uppgifter för publicering eller att själv publicera uppgifter. Meddelarfriheten är intimt förknippad med något vi kallar ”anskaffarfrihet”. Var och en har rätt att införskaffa uppgifter i vilket ämne som helst ämne som helst för offentliggörande. Däremot kan aldrig ett sådant syfte rättfärdiga eller göra en brottslig gärning som t.ex. inbrott eller dataintrång straffri.

Är det en grundsten i friheten att syftet är att uppgifterna ska publiceras?

Det är så det är tänkt för att grundlagen ska träda in. Den som anskaffar uppgifter och sedan sprider dem på ett cocktailparty för att imponera skyddas inte. Syftet måste vara att överlämnandet av dem är att de ska nå allmänhetens ögon och öron.

Meddelarskydd, vad är det?

Det är som begreppet säger ett skydd för den som utnyttjar sin meddelarfrihet. Meddelarskyddet består av tre beståndsdelar.

Det första är ett efterforskningsförbud. Myndigheter får inte agera rörmokare och försöka leta reda på vem som läckte uppgifter. Det andra är att den som tar emot uppgifterna lyder under en tystnadsplikt, oftast är det en journalist men det kan även vara en författare eller en bloggar som har en webbplats med utgivningsbevis. De får inte yppa vem de har fått uppgifterna ifrån om inte källan säger att det är okey. Den tredje delen är ett repressalieförbud som innebär att myndigheter och andra allmänna organ inte får vidta några repressalier mot den som antingen anonymt eller med namn har lämnat uppgifter till medierna, alltså utnyttjat sin yttrandefrihet. Till exempel är det förbjudet för myndigheter och allmänna organ att skicka ned någon i till ett tomt skrivbord i källaren eller göra avdrag på lönen.

De tre delarna är alltså ett repressalieförbud, ett efterforskningsförbud och en tystnadsplikt. Tillsammans ger dom en tät väv som garanterar att uppgifter som bör sägas också sägs.

Vad är skillnaden om du jobbar inom det offentliga eller om du jobbar inom det privata näringslivet?

Jobbar du inom det privata näringslivet är det andra regler som träder in. Då har du en lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare och du får inte lämna vilka uppgifter som helst. Huvudregeln är att privata arbetsgivare inte lyder under efterforskningsförbudet och heller inte är förbjudna att vidta repressalier mot anställda som använder sin yttrandefrihet. Däremot måste åtgärderna vara proportionerliga mot gärningen för att inte strida mot den allmänna yttrandefriheten. Avvägningen mellan dessa intressen fastställs ytterst av Arbetsdomstolen..

För kommunala bolag och landstingskommunala bolag där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande, där kommunen har mer än hälften av aktiekapitalet eller där man tillsätter mer än hälften av ledamöterna, då gäller meddelarskyddet. Men äger kommunen 49 procent och något privat företag 51 procent, då gäller vare sig offentlighetsprincipen och meddelarskyddet gäller inte fullt ut. För de statliga bolagen gäller samma regler.

Har privatanställda inget skydd alls?

Jo det har de. Det finns en säkerhetsventil som kallas Lex Bratt. Det är lagstiftning som skyddar den som lämnat uppgifter om brott som kan ge fängelse mot repressalier från arbetsgivaren. Men i realiteten ska man tänka på att om man jobbar på ett privatföretag och avslöjar någonting, hur allvarligt det än må vara  och det uppfattas som illojalt från företagsledningen och kanske också från arbetskamrater så kommer man knappast att kunna jobba kvar.

Om man som privatanställd går till en journalist med uppgifter som man ändå tycker är viktiga, kan man få sparken?

Ja, det kan man få. Du förväntas vara lojal mot din arbetsgivare. Men om det är någonting som gnager hårt på samvetet på den som är privatanställd och du anser att det trots riskerna måste komma till allmän kännedom, då får du göra en kalkyl. Det kanske är värt risken att bli av med jobbet för att inte bli av med självrespekten om det verkligen är viktigt. Det finns alltid möjligheten att kontakta en journalist som man litar på och som man tillsammans med kan bestämma hur uppgifterna ska användas för att göra det omöjligt för arbetsgivaren att räkna ut vem som läckt.

Vad ska man som uppgiftslämnare ställa för krav på en journalist om man är privatanställd?

Kunskap om regelverket, uppriktighet och integritet. Reportern bör tala om att den yttersta följden av att du berättar detta för mig och att jag publicerar det kan vara att du blir av med jobbet. Sen får man resonera om vilka möjligheterna är för arbetsgivaren att få reda på vem det är som har lämnat uppgiften. Det kan ju vara så att uppgiften är så spridd att att arbetsgivaren inte har en suck att få reda på vem det var som läckte. Varje situation är unik och måste alltid föranleda ett grundligt resonemang mellan reportern och den som lämnar uppgifterna. Det kan ju vara så att reportern kan gå vidare och få informationen bekräftad från något annat håll, så att man inte ens behöver säga att man har en hemlig källa. Det bör man för övrigt aldrig berätta inte ens när det är uppenbart att det är så. Man ska publicera uppgifterna och låta dem tala och är det någon som ställer frågor om var man fått tag på uppgifterna så ska man lära sig det klassiska politikersvaret, ”ingen kommentar”.

Har man rätt att vara anonym även som privatanställd?

Tystnadsplikten gäller även i förhållande till privatanställda. När du går till ett medieföretag, radio eller TV eller tidning och du blir utlovad anonymitet så ska du få den oavsett om du är en privatperson, jobbar på en myndighet eller om du jobbar på  ett privat företag. Tystnadsplikten är absolut.

Kan en källa kontakta en journalist och citera ur dokument som innehåller privata företags hemligheter?

Nej, det råder inget meddelarskydd för sådana uppgifter. Då kan arbetsgivaren kalla in dem man misstänker och fråga om det är du som har lämnat de där uppgifterna. Anses det att det man gjort är illojalt så kan man bli avskedad.

Har man rätt att vara anonym som källa?

Ja, det har du. Det är centralt att man gör upp det med reportern innan man överhuvudtaget lämnar någon uppgift eller låter sig intervjuas vad som ska gälla. och att man får det bekräftat. Under resans gång är sedan det viktigt att reportern inte publicerar någon detalj som gör att det går att identifiera vem som lämnat informationen. Ett löfte om anonymitet avser inte bara ett förbud att namnge någon utan också att  publicera detaljer, t.ex. yrke, ålder eller bostadsort som tillsammans med andra uppgifter  gör att omgivningen kan ringa in källan.

Vad händer med en journalist som bryter en överenskommelse om anonymitet?

Den journalisten kan hamna åtalas för brott mot tystnadsplikten. Det finns exempel på ansvariga utgivare som blivit åtalade och fällda. Det är bra myndigheterna inte lägger fingrarna emellan när någon har slarvat med anonymitetsskyddet, där bör man statuera exempel.

Finns det tillfällen då en journalist ändå måste bryta mot tystandsplikten?

I undantagsfall kan en journalist bli kallad som vittnet till en domstol och av domstolen åläggas att svara på åklagarens fråga var han eller hon fick uppgifterna ifrån. Det finns en sådan möjlighet, men om domstolen ska ålägga en reporter att svar på åklagarens fråga ska det vara verkligen angeläget och viktiga värden vara hotade.

Vilken typ av händelser kan det vara?

Det kan beröra sånt som rör rikets säkerhet eller riktigt allvarliga brott. Då befriar domstolen reportern från tystnadsplikten och då är det upp till reportern att svara eller inte. Om reportern säger nej, jag har lovat källan anonymitet kan domstolen besluta att reportern ska häktas. Då får han sitta av 14 dagar, sen blir det en ny domstolsförhandling med en ny fråga, sen kan det bli ytterligare 14 dagar i buren. Men jag har aldrig hört talas om att det där har förekommit i Sverige.

Får man lämna över hemliga handlingar till en journalist?

Nej man får aldrig lämna ut sekretessbelagda handlingar, alltså inte själva dokumenten, men man kan referera vad som står i dokumentet och citera ur dem för en reporter. Lämnar man över det fysiska dokumentet då bryts meddelarskyddet, det gäller oavsett om det är en lägre grad eller en högre grad av sekretess på uppgifterna som finns i dokumentet.

Gäller det alla hemliga uppgifter?

Det finns uppgifter som faller under kvalificerad sekretess. Då får du inte ens referera vad som står i ett dokument. Skulle du göra det bryts meddelarskyddet. Det kan gälla sjukjournaler, beslut om hemlig telefonavlyssning och frågor som rör rikets försvar på ett vitalt sätt, till exempel var minfälten ligger i Stockholms skärgård. Lämnar man ut sådana uppgifterna muntligen och kan man räkna med att det kommer att ske efterforskningar vem det är som läckt. Det tycker jag är rimligt. Allt kan inte vara öppet och allt kan intevara sekretessbelagt, det vill till att hitta en rimlig avvägning emellan dessa två intressen.

Om man som anställd har tystnadsplikt, t ex sjukvårdspersonal, men ändå vill ta kontakt med en journalist och berätta om vad som händer på jobbet, kan man strunta i tystnadsplikten?

Det beror på vad man vill förmedla. Du får inte lämna ut uppgifter om enskilda patienter, vad de har för åkommor, vilka operationer de har gått igenom etcetera. Däremot kan det finnas saker på ett sjukhus som inte rör enskilda individer som kan vara viktigt att berätta om. Vi hade ett exempel på Astrid Lindgrens sjukhus där man körde sjuka barn genom en korridor där det fanns en massa byggdamm och barnen blev sämre av att komma i kontakt med det här dammet. Då är det möjligt för en anställd under meddelarskyddet att lämna uppgifter till en reporter. Däremot får de inte säga att det var Stina eller Kalle som kördes genom korridoren och fick de här symptomen utom om deras föräldrar givit tillstånd till det.

Vad tycker du man bör kräva av reportern man kontaktar?

För det första ska man fundera igenom för sig själv innan man tar kontakten. Vad är det jag vill berätta? Hur angeläget är det där? Vilka kan följderna bli? Sen ska man inte springa iväg till första bästa tidning utan söka sig till en redaktionen man uppfattar som seriös. Nästa steg blir att närma sig den reporter som man kanske läst eller följt på andra sätt och som gett ett seriöst och trovärdigt intryck.

När man väl kontaktat reportern skulle jag kräva ett personligt möte på en neutral plats där risken för att någon ska se er ihop är minimal eller helst obefintlig. Vill man vara anonym så bör man göra klart för reportern redan vid den första kontakten att det här lämnar jag under anonymitet och sen be att få höra från reportern om hur han eller hon ser på källskydd och ställer sig till ditt krav på anonymitet Jag tycker också att man ska försöka få en bekräftelse på att anonymiteten ska skyddas dokumenterad på något sätt. Det kan räcka med en enkel anteckning som reporter lämnar till dig.

Man bör resonera om vilka uppgifter som kan användas för publicering och vilka uppgifter som bara är bakgrundsinformation som reportern sedan kan försöka få tag på, på annat sätt.

Sen kan man så klart under ändra på överenskommelsen det kan t.ex. uppstå tvivel om riktigheten i uppgifterna och då kanske både källan och reportern kommer fram till att vissa dokument kanske ändå måste publiceras eller att källan ska framträda. Det centrala då är att det är källan som ha avgörandet i sin hand och att reportern håller en saklig ton och inte faktiskt är beredd att acceptera att framstå som att ha gjort ett dåligt jobb.

Om man vill vara anonym, finns det saker man ska tänka på för att skydda sig själv?

Det finns många saker, en elementär sak är hur man kontaktar journalisten, att man inte använder företagets eller myndighetens e-post eller telefoner.

Man ska se till att träffa reportern på en neutral plats.

Det är viktigt att tänka på hur man beter sig på jobbet. Man får inte vara för angelägen att få del av handlingar och uppgifter som man inte har anledning att ta del av.

Källan bör fundera på varje steg han eller hon tar, om det gör att någon kan få reda på att uppgifterna kommer just ifrån mig.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".