Fritjof Enbom - en tidig svensk spion

Folkhemmets spioner

Torsdag 3 juni 13.20

Vad har spioner som Fritjof Enbom och Stig Wennerström haft för plats i Folkhemssveriges medvetande? I en ny avhandling vid Lunds universitet har historikern Marie Cronqvist studerat hur spionerna gav mening och struktur åt kalla krigets Sverige.

Dessutom fortsätter serien om arkeologins mest gäckande skatter.

Under det kalla krigets kallaste år upplevdes spionen som det främsta hotet mot den svenska idyllen, menar Marie Cronqvist. Civilförsvaret uppmanade folk till vaksamhet mot sin omgivning och Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp.

Tidigare forskning om kalla kriget och om spioneri har framför allt ställt utrikespolitik och säkerhetspolitik i centrum. Få har ägnat sig åt att studera vardagslivet i skuggan av storpolitiken.

Spionberättelserna gav mening och sammanhang åt det diffusa hot som kalla kriget utgjorde, anser Marie Cronqvist. Hon menar att man också kan utläsa betydligt bredare samhällsvärderingar genom att studera hur just spioner och spionaffärer skildrades i dags- och veckopress, men också i civilförsvarsupplysning och spionromaner.

I Vetenskapsradion Historia denna vecka sänds också den fjärde delen i serien om arkeologins mest gäckande gåtor. Arkeologen Richard Holmgren berättar om jakten på Förbundsarken...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".