Jag gick rakt fram till blodpölen...

På natten hade jag som vanligt varit på rockklubben Ritz på Södermalm. Svartklädd och rockig gick jag dit flera kvällar i veckan under det året. På natten ringde min kompis och sa att Palme var skjuten.
Jag blev chockad och ringde upp mammas grannar Johan och Disa. De är riktigt inbitna sossar från norrland. Tillsammans grät vi i telefonen.
Vid kl 05 på morgonen gick jag hemmifrån för att gå till jobbet som hotellstäderska. På vägen dit tänkte jag att jag ville se mordplatsen, men jag ville inte gå dit utan en blomma i handen. Fick för mig att det skulle vara att vanhelga den döde. Dock var det svårt att hitta en blombukett i den mörka kalla gryningen. Tog därför med mig ett vitmålat påskris med glitter i som jag hittade utanför en blomsteraffär.
Vid mordplatsen fanns nästan inga avspärrningar. Ett tio tal människor stod i en ring runt blodpölen och grät. Jag gick rakt fram till blodpölen och la mitt vita påskris i blodet..... Det var liksom en annan tid.

Katharina Gunnarsson, reporter