Språket 16/10 Överflödig information i språket

Redundans, pleonasm och tautologi - tre begrepp som på olika sätt betecknar "överflödig" information i språket.
Professor Eva Lilja presenterar versmåttet elegiskt distikon.
En lyssnare menar att "enkätundersökning" är tautologi, eftersom "enkät" betyder just undersökning. -Det är ett misstag att tro att tautologi alltid är fel, säger professor Lars-Gunnar Andersson. I själva verket finns ju olika sorters undersökning; ordet kan därför sägas behövas.
"Detta sättet" hörde en annan lyssnare programledaren för Språket säga och undrar: kan man hantera språket på "detta sättet"?
-Ja, speciellt i södra Sverige är det vanligt med denna sortens(!) dubbla bestämningar, säger Lars-Gunnar Andersson. Och samma sorts "dubbelhet" förekommer ju i ett uttryck som "det här huset".
Vårt, och andra språk, vimlar i själva verket av redundanser, var syfte kan sägas vara att göra språket tåligt mot störningar.
Ett roligt exempel som nyss cirkulerade på nätet:
"En vestenkalpig unsdernöking gjord vid ett untivseriet i Enlgand har visat att utfiall de två fösrta och de två sista botskevärna i alla orden i en text är ritkigt plessarade, spelar det liten roll i viklen orgnindslöfjd de övirga boskvätrena i orden kommer."

I veckans program presenterar professor Eva Lilja vermåttet elegiskt distikon, med exempel från Erik Johan Stagnelius "Vän, i förödelsens stund".

Veckans språkskämt ur radioarkivet är Jan Sigurds väderprognos där dialekten skiftar med landsändan och en imitation av Ingmar Bergman läsande väderprognosen.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista