Exmera och extomera

Häromdagen frågade en dam mig om jag inte extomerade hennes kakor när jag tackade nej till tilltugget. Det är ett ord som jag väl känner till betydelsen av men vet varken hur det stavas eller var det egentligen kommer från. Jag testade ordet på min 22-åriga arbetskamrat och hon hade inte en aning om vad det betyder. För mig betyder extomera (extimera, ekstomera och så vidare) ungefär ’behaga’ eller ’passa’. Snälla hjälp mig, för frågan surrar i huvudet hela tiden.

Frågan har tagits upp i vår bok Språket (en samling frågor från programmet) och där står det så här: 

Ordet finns på många håll, med litet olika uttal - exmera är ytterligare ett sådant. Ursprunget är det franska estimer 'uppskatta'. I svenska munnar blev det först estimera och sedan en hel mängd andra former. Vi brukar kalla det pigfranska . Herrskapsfolket använde många franska uttryck på 1700-talet. En del av dessa sipprade via tjänstefolket ner i de breda folklagren. På vägen kunde både uttal och stavning förändras. På så vis begåvades svenskan med pö om pö 'lite i sänder', på momangen 'med en gång', inkiett 'orolig', jalu 'avundsjuk' och många fler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".