Språket 3/2 Nya språk i EU, norsk språkvård och svenska förkortningar

Den 1 maj utvidgas EU med tio nya ledmelsmländer och antalet officiella språk ökar från nuvarande  11 till tjugo. Antalet språkmobinationer där tolkning eller översättning behövs ökar från 110 till 380!

I programmet diskuterar vi några av konsekvenserna av EU:s språkprincip, nämligen att alla EU-medborgare ska kunna läsa unionens lagtexter och andra handlingar på sitt eget språk. Att bevara och respektera Europas kulturella och därmed språkliga mångfald var ju ett av målen när EU grundades. EU:s lagar omfattar 97.000 sidor och måste översättas av personer med målspråket som modersmål. Inför utvidgningen finns det brist på översättare och tolkar, och Joris Goetschalckx som är  chef för kommissionens översättartjänsts platskontor på Malta berättar om svårigheter för det lilla landet:


-Det saknas utbildade översättare, men om ett par år ser det antagligen bättre ut, säger han. Malta har 400.000 invånare och även om många talar bra italienska och engelska måste handlingarna finns även på maltesiska. Maltesiskan är för övrigt en arabisk dialekt, vars ordförråd numera till hälften består av låneord, främst från italienskan.


Oddrun Grönvik, ordboksredaktör vid Oslo universitet, talar om dialekternas starka roll i Norge.


Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förkortningar: ”info” är ett kortord, snarare än en förkortning, liksom ”labb”.  Som förkortning använder man ”lab.” och ”inf.” med punkt efter. Förkortningen ”bl a” som ju kan betyda både ”bland annat” och ”bland andra” uttyds nästan alltid ”bland annat”, även om personer, klagar en lyssnare och får svaret att ”bl a” numera ofta uppfattas som ett icke böjligt ord och fungerar som en preposition.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".