Språket 17/2 Om språkvård i stort och smått

Inledningsvis tar vi upp en vanlig lyssnarfråga: varför säger så många ”kroner” och ”gater” när det stavas med ”o”? Professor Lars-Gunnar Andersson svarar bl a att uttalet alltid varierat i Sverige, trots att vi enats om en gemensam stavning. Dessutom varierar uttalet hos individen - de flesta av oss använder -or-uttal ibland, -er ibland.

Övriga frågor som diskuteras är: Finns det exempel på laddade ord som neutraliserats genom flitig användning? Ja, ”bög” är ett exempel på det. ”Foten”, från början inte smickrande benämning på Ingvar Carlsson, ett annat: hans valarbetare började kalla sig ”fotfolket”. Men om ett negativt laddat ord neutraliseras, uppstår ofta ett behov av ett ersättningsord.

Vi berör också ämnet språkliga fördomar; ”stake” en beteckning för manlighet och ”flathet” för svaghet.

En lyssnare beskriver sin kampanj för -s- i ”tunnbrödsrulle” och får stöd från redaktionen.

”Fartgräns” ett mycket bättre ord än ”hastighetsbegränsning” anser en annan - vi instämmer!

Det engelska låneordet ”community” som beteckning för mötesplats på nätet diskuteras. Vad ska det heta i plural? Ja, flera mönster än tänkbara: pluraländelsen -ier, som i ”policier” eller -ies, som i eng. ”communities”. Intressant är emellertid att den vanliga pluralformen tycks vara ”communitys”, altså ordet uppfattas osm ett svenskt ord som  ändå får en eng. pluralform. Detta är inte en lösning som språkvården rekommenderar!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".