Språket 2/3 Om nya översättningsprogram

Text på olika språk översätts idag allt oftare maskinellt, med datorer. Översättningsprogrammen har gjorts allt bättre, så att man idag snabbt kan få fram översättning av stora mängder text. Översättningen blir långt ifrån perfekt, men det har visat sig att perfektion inte alltid är av nöden. För om man tar en råöversättning gjord på maskin och sedan bearbetar den manuellt, så sparar man mellan 50 och sjutti procent av den tid det skulle ha tagit om man hade översatt manuellt från början. Inom t ex EU, med dess många språkkombinationer arbetar man på det sättet i stor omfattning.

Med vissa program gjorda för ett begränsat ämne eller område och försedda med mycket grammatisk kunskap, kan man också få fram översättningar som i princip går att publicera direkt. Tekniska beskrivningar för bilindustrin är ett exempel.

Hur allmänspråklig maskinöversättning fungerar kan var och en som har en dator gå in på nätet och pröva. På sökmotorn Alta vista finns en sån här tjänst där man kan översätta texter mellan olika språkkombinationer och det finns också en rysk sådan tjänst, som går att läsa på engelska, adresserna hittar ni sist i artikeln. (Länkarna ligger översit i denna artikel!)

Anna Sågvall Hein, som är professor i datalingvistik vid Uppsala universitet, ge exempel på vad översättningmaskinerna på nät kan och inte kan.

Det kan finnas skillnader i en och samma översättningsmaskins förmåga att översätta olika språkkombinationer. Att kalla saker och ting vid deras rätta namn uttrycks olika på olika språk. Fransmännen säger kalla en katt för en katt, appeler un cha un chat, och man ber Alta vistas översättningsmaskin att översätta det till engelska får man to call a spade a spade, att kalla en spade för en spade, vilket är den engelska motsvarigheten. Här har systemet alltså känt igen uttrycket och ger en korrekt översättning av hela frasen.

Men från spanska till engelska går det sämre, den spanska varianten, att kalla brödet för bröd översätts ordagrant till, to call the bread bread.

Grunden för maskinöversättningens framsteg är alltså att man skapat allt bättre lexikon, och det har man gjort genom att bearbeta stora mängder manuellt gjorda översättningar rent statistiskt. Den översättning ett ord eller en fras fått flest gånger väljer man till sitt lexikon. Sen har man efter hand fört in också grammatisk information i lexikonen, t ex analys av ordklasser, och gjort lexikonen allt träffsäkrare.

Men samtidigt som maskinöversättningarna blivit allt bättre har det alltså visat sig att nyttan med även tämligen grova översättningar är större än man anat, inte bara för företag och organisationer, utan även för gemene man.

Än så länge finns det inget allmänspråkligt maskinöversättningsprogram som inkluderar svenska , men det kommer snart, och Anna Sågvall Hein leder ett forskningsprojekt som hennes institution driver i samarbete med Scania, ett projekt där man översätter arbetsbeskrivningar och funktionsbeskrivningar från svenska till engelska. Det program man där använder inte bara översätter ord och fraser utan bryter också ner den mening som ska översättas och gör en grammatisk analys av den, och sätter sen ihop den igen enligt målspråkets grammatik, vilket gör att t ex olika ordföljdsregler i dom båda språken inte är något problem. Vad som däremot är ett problem är att programmet arbetar mening för mening, vilket gör att översättningar som är beroende av sammanhanget inte går att lösa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".