Språket 9/3 Om hur barn lär sig läsa

Barn som lär sig läsa är mer avancerade än man kanske tror när man hör deras mödor. Bland annat använder de redan från börja flera tekniker samtidigt när de ska koda en text. De ljudar, känner igen hela ord och utnyttjar syntax och sammanhang för att komma rätt.

I Språket intervjuas Kristina Danielsson vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hon följde och spelade in 50 nybörjarläsare under två år för sin doktorsavhandling, och vi hör också några av barnen lösa olika svårigheter.

I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor om ord som förekommer både i vardagsspråket och i vetenskapliga sammanhang, med olika betydelser. T ex fart och hastighet, som är synonyma i vardagsspråket, men klart skilda begrepp i fysiken.

Man kan också göra en skillnad mellan offentlig språk och privat. Ett exempel som illustrerar det är ”aktivitet” – vad gjorde vi innan vi hade aktiviteter, undrar en lyssnare.

-Vi behöver ord för både privat och offentligt bruk. Hemma talar vi om att spela fotboll eller gå på promenad, men i offentligt språk möter man ord som ”aktivitetsbidrag”. Båda nivåerna behövs, säger Lars-Gunnar Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".