Språket 13/4 Ett ljud med afrikanskt ursprung och stor spridning

Peter Patrick, som är professor i socio-lingvistik vid University of Essex i Storbrittanien, och hans kollega Esther Figueroa har kartlagt ett paralingvistisk uttryck, det ljud man åstadkommer genom att dra in luft medan tungan nuddar gommen dels långt bak, dels längre fram.

På engelska kallas uttrycket ”kiss-teeth” eller ”suck-teeth”. I skrift får det ibland den ljudhärmande beteckningen ”chups” eller cho”. I svenskan har vi inget ord för det.
Peter Patrick berättar hur han fann att uttrycket har ett eget ord i femtontalet västafrikanska språk. Det är numera spritt i alla länder på den syd- och nordamerikanske kontinenten, liksom i Karibien - platser där ättlingar till förslavade afrikaner bor idag.
Lingvisternas teori är att de afrikanska slavarna behövde uttrycket för att markera moralisk ståndpunkt och/eller grupptillhörighet i tider då man saknade frihet och ägodelar.
Uttrycket har överlevt genom att det är så användbart.
Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar lyssnarfrågor:
-”I fädrens spår för framtids segrar” stod det över målet i Vasaloppet förr. (Dock ej på de senaste 55 åren!) En lyssnare tycker att ”fädrens” är bättre än ”fäders”, som det numera står, men får inte stöd.
-”Obehöriga äga ej tillträde” - gammalt uttryck som näppeligen begrips av dem det gäller, tycker en lyssnare.
-”Alla runt omkring, dom fattar ingenting” (som Lena Philipson sjunger)- är det riktig svenska, undrar en lyssnare. Svaret är ja - subjekt i meningen är ”de”.
-Däremot borde Magnus Uggla ha skrivit och sjungit ”mamma vet bäst vad hennes superstar vill ha”, inte ”sin superstar”.
Om svaga och starka verb handlar ett par frågor:
-”Tvingad av” kan man säga, men inte ”tvungen av” - varför?
Jo, ”tvungen” har så att säga kopplat loss från sitt ursprung och blivit ett sjävständigt adjektiv; jämför ”rubbad” och ”begåvad”, med rätt svag association till ursprungsverbet.
-En lyssnare tycker att ”frysa” i betydelsen ”frysa mat m.m.” bör böjas svagt, men ordboken ger faktiskt båda möjligheterna. ”Djupfrysta nypon” eller ”djupfrusna nypon”, således.
En annan lyssnare ger en anekdot som kan vara sann, menar prof. Lars-Gunnar Andersson. Historien, i förkortning, lyder:
”1947 skulle frysvaror introduceras i Sverige och ett stort parti blåbär låg i frysen för att distribueras. På etiketterna som var tryckta stod det, felaktigt, ”frysta blåbär” i stället för det riktiga ”frusna” och därmed spreds den svaga böjningen.”
Lyssnare med synpunkter på detta uppmanas höra av sig!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".