Språket 20/4 Om att kommatera och att leta efter nya ord.

Kommateringsregler lär man sig i skolan och i bästa fall kommer man ihåg dem och tillämpar dem senare i livet.
- Men synen på vad som är riktig kommatering har faktiskt gradvis ändrats, berättar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, även om den kunskapen sällan sipprat ut till användarna. I veckans program sammanfattar han ”nyheterna”.

Förr i tiden tillämpade man ”satskommatering”. Vid gränsen mellan två fullständiga satser satte man ett komma. Ex: ”Jag tror, att det blir fint väder.”
Dagens mönster kallas ”tydlighetskommatering”. Enligt detta behövs inget komma i exemplet ovan - ordet ”att” signalerar att det kommer en ny sats. Däremot rekommenderas ett komma om bisatsen kommer först i meningen: ”När vi kom hem, såg vi att...”
Ett citat från senaste upplagan av Svenska skrivregler från Svenska språknämnden (som vi måste hänvisa till för en djupare utläggning!):
”Kommateringen ska underlätta läsningen. Det innebär att komma sätts mellan led som är förhållandevis fristående från varandra, medan led som hör nära ihop inte skiljs åt med komma”

Christer Magnusson är en av 15-talet tidnings- och tidskriftsläsare som har uppdraget att leta efter nya ord för Svenska språknämndens räkning. Christer Magnusson har tidskriften ”Veckans affärer” på sin lott och berättar om hur han resonerar kring nya ord, och inte minst, nya användningar av gamla ord.
Brigitta Lindgren från Svenska språknämnden kommenterar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".