Samiskan framtid och frågor om uttal

Av Sveriges ca 20 000 samer är det bara så där 7000 som behärskar samiskan helt, och samiskan framtid är hotad.
Vi berättar om sametingets beslut nyligen om ”’räddningsåtgärder”.

Den utredningen som ligger till grund för handlingsprogrammet har gjorts av  Michael Teilus, same och handläggare av samefrågor på jordbruksdepartementet.
Liksom så många andra svenska samer talar Michael Teilus själv inte samiska; av Sveriges cirka 20 000 samer är det färre än hälften, ungefär 9000, som gör det, och bara 7000 behärskar samiskan  helt och fullt och har den som modersmål. Siffrorna är osäkra, för det saknas adekvata undersökningar av hur många som talar samiska och i vilken utsträckning och i vilka sammanhang
Språkbytet från samiska till svenska har pågått under hela 1900-talet, samisktalande föräldrar har valt att tala svenska med sina barn och så har samiskan inte förts vidare till nästa generation.
Förklaringen är delvis historisk, att samiskan  varit undertryckt av majoritetsspråket och t ex  att läromedel och rätten till undervisning på samiska kommit väldigt sent.
Situationen blir inte enklare av att det i Sverige finns tre varieteter av samiskan, sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska, varieter så olika att man nästan kan tala om tre olika språk, den som talar t ex sydsamiskan kan inte göra sig förstådd med den som talar nordsamiska.
Till problemen för samiskan hör också att  de olika majoritetsspråken svenska, finska och norska har bidragit till förbistringen genom att  påverka samiskan åt olika håll vad gäller t ex benämningar och grammatik. En liknande oönskad effekt uppstår när tolkar och översättare, utan att samordna sig, konstruerar nya samiska ord och uttryck för företeelser som inte tidigare haft några samiska termer.
Men nu drar man alltså igång en kampanj för att vända trenden, för att stoppa språkbytena, skapa samiska termer på nya områden, samordna nyskapelserna mellan varieteter och länder , och lära ut samiska till de samer som inte kan sitt modersmål.
Den samiska språkkampanjen innefattar bl a återkommande  vetenskapligt genomförda undersökningar av hur många talare det finns och hur de använder språket. Man ska också undersöka hur det står till på myndigheterna i de fyra kommuner i nordligaste Sverige där samerna har rätt att få sina ärenden behandlade på samiska. Man ska  satsa på reguljär undervisning i samiska  för vuxna med studiestöd. Samer som inte kan samiska ska få lära sig samiska som andraspråk, detsamma gäller ickesamer som är gifta med samer, och tjänstemän på de myndigheter som handlägger ärenden på samiska.
Till att börja med går man ut med en enkät till alla samer i hela Sverige och frågar om de vill vara med i det här arbetet, och för första gången ge dem ett rellt val, när det gäller språket.

Frågorna till professor Lars-Gunnar Andersson gäller denna vecka :
- var säger man ”är” och var säger man ”e”?
- ”skall” och ”ska”
- om att bokstaven ”ö” ofta blir ”u”
- och att sydsvenskar ofta säger ”i fjor” i stället för ”i’fjol” - det finns en språkhistorisk förklaring

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".