Språket 8/6 När ska språkvården ingripa? Lyssnarfrågor får svar

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor i säsongens sista program före sommaruppehållet. Frågorna aktualiserar språkvårdens roll i vardagsspråket.

Som första fråga återkommer prof. Lars-Gunnar Andersson till ett brev för några veckor sen:
-Varför heter det noshörning och inte noshorning. Svaret den gången – att vår mytologiska enhörning troligen ligger bakom - tillfredsställde inte alla lyssnare. Varför heter det inte enhorning, undrar många.
-  Ja,  ”i-omljudet”, alltså den process där ett ”j” eller ett ”i” i en ändelse påverkar stamvokalen, kan ligga bakom. ( Ex:van-vänja, tam-tämja) Denna förändring ligger emellertid mycket långt tillbaka i tiden.
-Varför säger vi han och hans, men hon och hennes? När man börjar fundera på det verkar det ologiskt. Ja., förklaringen finns i det pronomensystem vi hade för så där 500 år sen. Då hette det han/hans och hon/henna. ”Hennes stuga” heter alltså ”henna stöva” och faktiskt kan man träffa äldre människor i södra Västergötland som säger så. S-et i hennes är en senare bildning, efter mönster av ”hans”.
I ett Konsum-utskick läser en lyssnare ”Samtliga produkter finns inte i alla våra butiker” och upprörs. Det betyder ju ”inte en enda av våra produkter finns i någon butik...”. Ja, kanske en extremt illvillig tolkning kan ge detta resultat, men så uppfattar vi det inte, säger Lars-Gunnar Andersson. Och det är faktiskt svårt att rätta tillmeningen och göra den helt entydig. Meningar med alla, någon och inte är ofta dubbeltydiga.
Samme lyssnare vill att vi dömer ut allt otyg i språket, för ”har något betraktats som fel måste det drabbas av bannlysning  även i vår tid och allt framgent.”
Lars-Gunnar Andersson ger svaret på föregåenden fråga – hans/hennes - som exempel på att detta vore svårt: den ursprungligt felaktiga formen ”hennes” skulle inte kunna lanseras och försvaras i vår tid! Språket lever och utvecklas.
Varför har uttrycket ”vi ses” så ofta bytts ut mot ”vi syns”? Antagligen ett språklig skämt från början, en önskan att variera ett vanligt uttryck.
Kan ett ord få motsatt betydelse på 20 år, undrar en brevskrivare och ger exemplet ”tjacka” som i SAOL:s tolfte upplaga betyder köpa, men i den elfte sälja.
Nej, så fort går det inte, utan förklaringen är att tjacka dialektalt fått olika betydelser. Det är bildat på ordet ”tjack”, ung. handelsvara (troligen från knallarnas språk månsing) och en handelsvara kan ju både köpas och säljas. I en del äldre dialekter har det fått betydelsen ”sälja”, numera ”köpa”. Och SAOL ger upplysningen ”vard” upplyser om att ordet är slang!
-”Råttbefolkningen” hörde en lyssnare talas om i ett radioprogram från vetenskapsredaktionen. Kan man säga så? Ja, egentligen inte, men befolkning på svenska gäller människor, medan fackuttrycket är ”population. På engelska däremot används ”population” både i fackspråket och allmänspråket, och reportern har i sin önskan att INTE tala fackspråk i ett populärvetenskaplig program tagit till population. ”Bestånd” är däremot det allmänspråkliga uttrycket för en befolkning som inte består av människor!
-Varför hör man ord som ”löperskor” och ”kasterskor”? En helt onödig återgång till äldre språkbruk, blir svaret.
-Heter det idag eller idag? JA, numera rekommenderar Svenska akademiens ordlista (SAOL) särskrivning: i dag, i kväll, efter mönstret i eftermiddag, i övermorgon. 1950 var rekommendationen den motsatta.
Och en titt på sökmotorn Google, där allmänspråket visar upp sig,  ger det förvånande beskedet att den äldre formen ”idag” är dubbelt så vanlig. I tidningstext, däremot är ”i dag” 5-6 gånger vanligare. Det är mycket ovanligt med så stora skillnader mellan vardagsspråk och mera formell svenska. –Språkvården önskade en större konsekvens, språkbrukare har inte anammat rekommendationen.
-Ska du vara utomlands när valet är?” lyder frågan i ett utskick inför EU-valet. Det låter konstigt i en lyssnares öron, och även i språkprofessorns. –Antagligen är det så att vi om människor, varelser och ting helst säger att de är eller vistas någonstans, medan vi om företeelser och evenemang säger ”äger rum” eller ”går”. Men ingenstans finns någon språklig regel om detta – vår språkkänsla vägleder oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".