Språket 18 januari Forskning om ungdomsspråk i storstäder och frågor om ord

Petra Bodén, fonetiker vid Lunds universitet, som deltar i forskningsprojektet ”Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer” talar om den fonetiska analysen av ”rosengårdssvenska” (ungdomsspråket som fått namn av Malmöstadsdelen Rosengård), bl a intonation och uttal.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev.

Veckans språkfrågor:
-Varifrån kommer ordet ”amatör”? Ursprunget är det franska ”amateur” som i sin tur går tillbaka till latinets ”amator”. Ursprungsordet betyder inte bara älska, utan uppskatta och ordboken talar om ”icke yrkeskunnig utövare av viss verksamhet”.
Tips för den som vill söka information om ords ursprung är SAOB, Svenska akademiens ordbok, som finns tillgänglig gratis på nätet; vidare Nationalencyklopedins ordbok, som har korta etymologiska uppgifter, Wesséns Våra ord och Hellquists Svensk etymologisk ordbok. Den senare är från 30-talet och det talas om att ge ut en ny upplaga.
Borde inte förklaringen till ordet ”knodd” kompletteras med betydelsen ”barn” eller ”bebis”, skriver en lyssnare. Ordboken, SAOL, anger betydelsen ”snobb”.
-SAOL, Svenska akademiens ordlista, är inte den bästa källan för kunskap om ords betydelse.  Två svenska ordböcker uppger båda två betydelser, dels manligt butiksbiträde  och dels snobb, en person som försöker göra sin finare än vad han är. Knodd kommer från tyskans ord för ”knöl” och enligt SAOB kunde man en gång kalla klumpen, eller knölen, längst upp på svärdet för ”knodd”. -Det är inte så konstigt om betydelsen ”litet barn” kommer härifrån, trots att ordboken inte tar med betydelsen. I Västsverige säger man ”din lille talle” om barn – ”talle” betyder ursprungligen gödselklump!
En lyssnare undrar om uttalet ”ball’ast”  - varför inte ”ba:l -last” som ju mera liknar synonymen ”ba:rlast”? Det kommer från lågtyskans ”ballast” och en tysk etymologisk ordbok ger som möjligt ursprung svenskans uttryck ”bar-last”. Orden är ju numera synonymer i svenskan.
- Betyder det engelska ordet ”cowboy” ursprungligen en ”boy”, dvs svart tjänare, som passar kor, undrar en lyssnare som inte fått gehör för sin teori. Det får han inte heller av L-G Andersson. Ordet cowboy har vi ju importerat den eng. stavningen av och aldrig försökt försvenska till ”kopojke”. En engelsk ordbok ger två betydelser, dels ”koskötare”, dels invånare i amerikanska västern.
-En lyssnare undrar om ordet ”koloni” och ”kolonialism”. – Kan det vara så att upptäckaren och kolonisatören Kristoffer Kolumbus spanska namn, Christobal Colon, är upphov till ordet? Nej, så är det inte: ordet kommer från latinets ”colonia” nybygge, lantgård, som i sin tur bygger på verbet co’lere, odla, vårda.
-Vad är ursprunget till uttrycket ”lägga dicken på” som betyder ”hålla koll på”? Jo, det kommer från ”dicka” som betyder ”titta” på romani- alltså ”hålla blicken på”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".