Språket den 6 september Klart språk i myndighetstexter och ord med främmande ursprung

”Klarspråksgruppens” arbete med att förbättra myndighetstexter hör vi Barbro Ehrenberg-Sundin och Nathalie Parès berätta om.

Bosse Sjökvist har varit på Ikea i Älmhult och fått reda på att det finns olika listor för vad produkter får kallas. Sovrumsmöbler får exempelvis norska ortnamn, vasar och skålar får främmande ord som namn!
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor.

- Äldre släktingar använder ordet ”ambora’” i meningar som ”det blev ett hiskligt ”ambora” när vi skulle flytta ut till landet”. Varifrån kommer det ordet, undrar en brevskrivare.
Ja, de vanliga ordböckerna klarar inte av detta ord. Lars-Gunnar Andersson fick däremot hjälp av Margaretha Svahn  vid Dialekt- och ortnamnsarkivet i Uppsala.
Ordet finns faktiskt i SAOB, men då stavas ”embarra”. Det kommer från franskans ”embarras” som betyder ”hinder” eller ”besvär”. ”Pigfranska” brukar man kallas denna utveckling när ett franskt uttryck sprider sig från ”de fina salongerna” ut bland tjänstefolket och får försvenskat uttal och stavning.
- Varför heter utbyggnaden på ett rum ”burspråk”? Ja, det ordet kommer från lågtyskans ”bur sprake som betyder ungefär ”överläggning bland borgare”. Denna utbyggnad fanns ursprungligen på rådhuset, kanske, och kopierades sedan på vanliga svenska hus.
- Varför säger man ”inte ett jota
? Här är ursprunget grekiskan, och ett stycke i bibeln, Matteus 15:18. ”Ty sannerligen säger jag eder ....icke den minsta bokstav”... Iota är den minsta bokstaven på grekiska. Från belägget i bibeln har uttrycket spritt sig, det finns ex vis på tyska.
En annan lyssnare undrar vad ”a och o” betyder och kommer ifrån. Ja, ursprunget är nästan detsamma; det grekiska alfabetet där alpha var den första bokstaven och omega den sista. Betydelsen är ungefär ”det viktigaste”. Också här är det bibeln som gett spridning åt uttrycket, som finns internationellt.
- ”Som fan läser bibeln” – var kommer detta uttryck från? Ja, i fall som detta går man lämpligen till böcker om uttryck och talesatt. Här har vi tittat i boken ”bevingat”. Ett bibelord ur Matteus 4:1, där djävulen frestar Jesus ”om du nu är Guds son, kan du inte ändra stenarna till bröd” är upphov till uttrycket.
- Varför säger vi ”svinkallt”? Ja, ”svin” här har blivit ett allmänt förstärkande förled och har inget med själva grisen att göra. Och när väl detta skett är ordet ”svinkallt” inte så konstigt. ”Svinkallt” finns i ett första belägg från 20-talet
- Vad betyder uttrycket ”i ur och skur”. Kan ”ur” ha med yrväder att göra? Ja, det har det. ”Ur” och ”yr” var ursprungligen samma ord. Idag hittar vi bara ”ur” i detta uttryck.
- ”Varnagel”, vad betyder det? – Ja, ”varnande exempel”, ungefär. ”Var-” har med värja och vakt att göra, nagel är ”spik” – alltså ”spik som skyddar”.  
Det var alltså ett konkret föremål från början, så småningom fick det bildlig betydelse.
”Gårdvar”, då?  I översättning ungefär: gårdvaktare; samma ”var” ligger bakom. Idag är det nog bara en hund som kallas gårdvar, tidigare kunde det användas om personer med samma syssla.
Ordet ”hetsporre” frågar samma brevskrivare om. Det skrevs första gången 1848 i svenskan av Karl August Hagberg, översättare av Shakespeares ”Henrik IV”.   I dramat finns en Henry Percy som hade tillnamnet ”hotspur”.
”Dagsmeja”, slutligen,  betyder ungefär ”dagens kraft”. ”Meja” är ett gammalt substantiv, mäghin som betyder ”kraft” eller styrka”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista