Språket den 27 december 2005 Dialektgeografi –resultat från lyssnarundersökningen

Vi talar i detta program om resultatet av vår lyssnarenkät ”Vad säger man hemma hos dig. En enkät om regionala skillnader i språket”.
Närmare 6000 svar har kommit in och professor Lars-Gunnar Andersson går i veckans program igenom en del av svaren. Det blir en resa i vardagens variationer!
Du kan lyssna på programmet här:

Man kan identifiera dialekter på två sätt. Oftast känner vi  igen dialekter ungefär på samma sätt som vi känner igen ansikten – det tar bara bråkdelen av en sekund  innan vi vet att vi känner igen någon. - När vi identifierar en dialekt är det vokalkvalitet och satsmelodi som leder oss rätt, medan det kan vara svårare för oss att beskriva ögon och näsa och mun, var för sig.  Språkvetenskapen använder  den senare metoden – här spelar de enskilda komponenterna, i ord och grammatik, stor roll i beskrivningen.
- Dialekter kan man tala om på många sätt, säger Lars-Gunnar Andersson. Vi har haft inslag om ex vis älvdalsmål, en dialekt som skiljer sig mycket från standardspråket – ibland talar man till och med om att vissa dialekter kan betraktas som egna språk. Vår undersökning handlar om vardagens variationer, de skillnader i talspråket mellan olika landsändar som varje dag kan höras i radio och teve.
-Ett litet exempel är uttalet av ordet ”är”, ett av de fem vanligaste orden i svenskan. Vi är inte riktigt överens om uttalat; en del säger ”e”, en del ”ä” och några ”är”.  Av de 5800 svar som kommit in kan vi rita en kart:
- I västra Sverige, Bohuslän, Göteborg, Halland, Skåne, säger man ”han e snäll”.
- I Stockholm heter det också ”e”, liksom i Jämtland.
Detta är en konstig karta, för dialektområden brukar hänga ihop. Förklaringen är denna: de västliga landskapen på kartan har samma uttal som finns i Norge och Danmark, medan Stockholms-e-et är en senare utveckling, besläktat med uttalet ”rev” i stället för ”räv”. På Bellmans tid sa man ”ä”, att döma av Bellmans egen stavning.
Även om dessa skillnader inte är nya för språkvetarna, har man inte ofta intresserat sig för sådana här ”banaliteter”, och kartan har inte ritats upp av någon tidigare!  
- Men kan man lita på en undersökning som bygger på egna uppgifter från deltagarna? Ja, det gäller att hitta frågor som avslöjar hur man verkligen säger!
Sådana ord och uttryck kan vara de man använde som barn. ”Lekte du med hink och spade eller spann och spade?” är en fråga i ”Språkets” enkät. Frågan ”Vilket ord använde du för att gnida in snö i ansiktet på någon?” ger många olika svar, och de följer ett geografiskt mönster. Detta är ord vi använde när vi var tio år, men slutade använda i 15-årsåldern. Och det är ord som språkvårdande myndigheter inte haft något inflytande över, de är oangripna av det officiella språket.
- Säger du ”hon satte sig bredvid mig” eller ”hon satte sig jämte mig” löd en fråga. Resultaten blev tydliga: i landskapen Bohuslän, Västergötland, Östergötland och söder om dessa säger man ”kan jag sätta mig jämte dig”. – Utom i Skåne, där man säger bredvid (eller: brevé). ”Jämte-området går som ett bälte över södra Sverige.
Anledningen? Ja, i detta fall måste vi nog tala om slumpen. Både uttrycken är gamla i språken, och av någon anledning har det ena blivit starkare i ett område. Men det är intressant att detta går flera hundra år tillbaka i tiden – trots allt som har hänt under de senaste tre hundra åren, i fråga om skolutbildning, massmedier, urbanisering, har inte våra gamla ord och uttryck utplånats. Bor man i ett bälte säger  ”bredvid” så fortsätter man med det!
Ett liknande exempel är ””ta sönder”, ”ha sönder” eller ”göra sönder”. 
De flesta av oss lever omedvetna om de geografisk mönstren för dessa vardagliga ords användning.
-Jag var tjugo år när det gick upp för mig att inte alla människor på jorden sa ”göra sönder”, säger Lars-Gunnar Andersson.
 Den karta vi kan rita upp om dessa uttryck visar att ”ha sönder” är det mest standardspråkliga uttrycket, det finns på flest ställen, men är övervägande nordligt. I södra Sverige, Halland, Skåne, Blekinge, Småland  säger man ”ta sönder”. I västra Sverige , ungefär Västra Götalands lön, ”gör man sönder, och norr därom kommer ”ha sönder”.
Det finns många hundra exempel av detta slag, som man oftast inte är medveten om!
Ett annat är uttrycken ”ta bort”, ”ta väck” eller ”ta dän”! Alla tre uttrycken finns på svenska. Här blev kartan lite lustig. ”Ta bort” känner man till överallt; ”ta väck” är den sydliga varianten från Dalsland, Västergötland , Småland och söderut. I ett mellanområde - Värmland, Närke och Östergötland och en bit upp i Dalarna, Uppland, Gästrikland och Hälsingland är ”ta dän” ganska vanligt, Norr därom i Jämtland, Ångermanland , Härjedalen dominerar ”ta bort”.
- Det är mönster som utvecklats på ett område. Precis som vi har lokala mönster i de gamla dialekter, så har vi också lite mer spridda mönster bland människor som umgås och handlar med varandra över ett större område.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".