Språket den 31 januari 2006 Språkdiskussion i Kina och bibeln på jamska

Nui Qiang är professor i lingvistik vid universitetet i Chang Chun i norra Kina. Hennes forskningsområde är språkpolitik, och hon berättar att engelska numera är obligatoriskt andraspråk på alla nivåer i kinesiska skolor, att man varje år anställer 150 tusen nya lärare i engelska från utlandet och att privata språkskolor är en mångmiljonindustri bara i Peking – efterfrågan på engelskundervisning tycks utan gräns. Men, säger hon, denna explosion i engelskspråkighet kommer att få konsekvenser som de styrande inte tänkt på.

Och ordet språkimperialsim är det hon tar till. Hon talar om engelskan som den trojanska hästen i Kina – från språket kommer saker man inte väntat sig. Engelska språket påverkar människors syn på sin hemhörighet, sin kultur, sin nationalitet. Hon tror inte att Hong Kong, som numera är ett så kallat särskilt administrativ område i Kina, att det någonsin kommer att tillhöra Kina på riktigt.
Det tar tre generationer för ett språkbyte att äga rum i ett land, säger hon. Hong Kong befinner sig i mitten av den processen. Det hade varit lättare att försvara inskränkningar i engelskan 1997, när man tog över Hong Kong. Nu är det svårt. Situationen i Hong Kong liknar den i många forna kolonier i Afrika och Asien, säger hon.
 När de forna kolonialmakterna blev utkastade, lämnade de kvar sitt språk – språkets erövringar tycks eviga.
Också i själva Kina kommer övergången till engelska inom allt fler områden att få stor betydelse, tror hon, engelskans inflytande över unga människor i städerna är enorm.
Utan engelska är man ingen, så tänker kinesiska ungdomar, säger Niu Qiang.
I Kina talas omkring 160 olika språk många människor är två- eller flerspråkiga, men bara halva befolkningen talar standardkinesiska. Med den otroligt effektiva  utbildningskampanjen för engelskan, så är det inte otroligt att engelska i framtiden kan bli ett språk också kineser emellan.

Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att den senaste räkningen av världens språk stannar vid nästan sju tusen. Språkräkningen utförs av Summer Institute av Linguistics (SIL), en organisation  som vill ge alla världens språk en bibelöversättning. För att kunna göra detta, måste språket ges en skriftlig utformning, ortografi. Institutet håller på göra detta för cirka ett tusen språk. Det betyder att två tredjedelar av världens språk (ca 4000) är enbart talade, en tredjedel har skriftspråk eller håller på att få det.
Många svenska dialekter skulle vara ’språk’  enligt SIL:s sätt att se det. Vi berättar om bibelöversättningar till Leksandsdialekt och den nyligen utkomna bibeln på jamska.
I språkfrågorna återvänder vi till pumlans ursprung. (Se programmet den 17 januari) Var kallar man julgranskulor för pumlor – eller pomlor! Och varifrån kommer ordet? Ja, utbredningen av ordet är nordlig, men betydligt vidare än Luletrakten – i Ångermanland, Jämtland och ända ner i Medelpad hänger man pomler i granen. Lyssnarna erbjuder olika etymologier: kanske det franska ’pomme’ (äpple)? Eller varför inte det tyska ’Pummel’ (tjockis, knubbig)?   Frågan om ursprunget låter sig inte besvaras – ännu!
Dialektord nummer två: kryper eller kryparn för mandelpotatis – var går den sydliga gränsen för detta ord, undrade en lyssnare i programmet den 17/1 och får många svar. Utifrån dessa vågar Lars-Gunnar Andersson fastställa kryparns sydgräns till gränsen mellan Medelpad och Helsingland.
Dialektord nummer tre: uttrycket ”i nättras” (som beteckning för den natt som gått) kompletteras av ”i nattras”. Vi får brev från en lyssnare som säger ”i nattve” för samma sak och från ett par lyssnare som säger ”i kvällse” (för igår kväll). Detta är faktiskt alldeles utmärkta ord som gått kunde få plats i standardspråket, tycker Lars-Gunnar Andersson. De är också bevis på att dialekterna ibland upprätthåller små fina skillnader som gått förlorade i standardspråket.
En lyssnare från Småland berättar hur familjen inte blev förstådd när man på Falu lasarett talade om att sonen fått en speta i benet.
Speta är ett gammalt dialektalt ord för ’sticka’ som också används i överförd bemärkelse, ”en liten speta”, ”mager som en speta”. Ordet hade tidigare en mycket större spridning än idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".