Språket den 14 februari Stort och smått om dialekter

Vi återvänder till dialektord och frågor om sådana, för barndomens och hemortens ord har en sällsam kraft. Hör om dövel och dutte ta stolom och om att inte nyta. Vi talar om regnet som hamnar och kylan som slår sig, om att råka till Anderstorp och snika i kurvorna. Det blir detaljkunskap om några ord och övergripande resonemang om vart dialekterna är på väg.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.
Vad händer med våra dialekter, kommer de att försvinna? Så lyder dagens första brevfråga. Ja, de traditionella dialekterna lever farligt. De gamla dialekterna, som faktiskt kunde kallas för egna språk med grammatiska skillnader från standardsvenskan, kommer att ersättas av regionala språkskillnader. När vi idag talar om skånska, värmländska eller stockholmska är det just regionerna, med de utjämnade dialekterna, vi avser. Det är ordförråd och satsmelodi som skiljer dem åt, snarare än ordförråd och grammatik.
- Kommer någon viss dialekt att få större plats, på någon annans bekostnad? Det tror man inte, däremot kommer standardsvenskan att breda ut sig. Och det är ett faktum att standardsvenskan i hög grad baseras på mälardalssvenskan.
Hur viktiga är dialekterna för at bevara den lokala kulturen? Säkert är det så att dialekterna försvinner tillsammans med den lokala kulturen, det är utvecklingar som går hand i hand. Viktigt? Ja, ur individens synpunkt är det förstås viktigt, ur nationalstatens synpunkt  mindre viktigt. 
En lyssnare undrar om ordet ’nyta’som han använde som barn i Blekinge. ”Jag nyter inte” betyder ”jag vågar inte eftersom det är pinsamt”. ”Jag nyter inte sjunga på torget inför tusentals människor.” Imperfekt ”jag nöt inte...” Hur lokalt är ordet, undrar brevskrivaren. I Rietz dialektlexikon från 1867 hittar vi ordet, dock med svag böjning; nyta/nytade ’våga, töras’. Rietz anger området till östra Sverige.
Nästa lyssnare undrar om uttrycket ”regnet har hamnat” som betyder ”regnet har upphört”. Är detta uttryck unikt för Tierp? Det finns i Tierp, men också i omkringliggande Uppland, säger återigen Rietz dialektlexikon. Även SAOB (Svenska akademiens ordbok) tar med ordet ”numera brukligt i vissa trakter” om upphöra, etc.
En lyssnare undrar om uttrycket ”kylan slår sig” som betyder ”det blir mildare”. Rietz anger området Helsingland till  Östergötland som hemvist för detta uttryck.
Här i västra Småland säger vi ’råka’ om ’hitta, kunna vägen’, skriver en lyssnare.  ”Råkar du till Anderstorp?””, ”Råkar du i denna skogen?”  SAOB anger  underbetydelsen ”ha lokalkännedom som erfordras för att finna en väg” om råka. Det finns inga uppgifter var uttrycket används.
 Uttrycket ’omess’, som betyder prompt, ovillkorligt, kom en lyssnar i kontakt med när han mötte sin fru.  Vi hittar ’umens’, ett adverb som betyder ’enträget, nödvändigt’. Enligt uppgift ett utryck från Helsingland. ’Omens’/ äntligen, finns också i böckerna. Det hamnar i Bergslagen, Värmland, Uppland. Båda betydelserna stämmer ju ganska bra med brevskrivarens. Vill man slå upp dialektord måste man ofta pröva olika stavningar.
Ordet ’jalu’ har en lyssnare stött på i betydelsen ’misstänksam’.
-Detta ord brukar hamna i kategorin ’pigfranska’, dvs ett ord som på 16- eller 1700-talet kom in i de fina salongerna från franskan (jaloux) och sedan sipprade ut till tjänstefolket. Stavningen kan variera: schalu, schalo, jalu. Betydelsen var från början ’svartsjuk’, men betydelseglidningen ’misstänksam på’ är inte konstig.
En annan lyssnare förbryllades av en rubrik i en göteborgstidning: ”Frontalkrock. Bilist snek kurvan”. Snika/snek är ett självklart ord i göteborgstrakten. Nationalencyklopedins ordbok tar upp det i betydelsen ’passera på mycket nära avstånd’ och kallar det ’provinsiellt’.
Vad betyder ’dant’ i ”vi tänker likadant”?  Detta är inget dialektalt uttryck utan gammal hederlig svenska, och som i så många fall ett lån från medeltidens lågtyska. Det kommer av participformen av ’tun/getan’.  Något är gjort, gjort på ett visst sätt, gjort på lika sätt, etc.  –Sådan, likadan, hurdan.
-Kan man vetenskapligt studera dialekters satsmelodi, undrar en lyssnare. Ja, det finns numera verktyg att analysera tonhöjdkurvor i datorn, men det är svåra att använda utan sakkunnig ledning.
Slutligen tipsar vi om möjligheten att lyssna på över hundra svenska dialekter på nätet:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".