Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Språket 7 februari Om skrivstöd på nätet och frågor om grammatik

Publicerat tisdag 21 februari 2006 kl 10.44

Veckans program innehåller mycket för den som vill uttrycka sig rätt.
Professor Lars-Gunnar Andersson ger direkta råd till 12-årige Tony som undrar om ordklasser och studenten Anna som vill förbättra sin svenska.
Reportaget dessförinnan handlar om språkråd som man kan få när man skriver på dator. Bakom de automatiska skrivstödsprogrammen i datorn pågår mycket utvecklingsarbete. Malin Avenius har träffat Ola Knutsson, forskare på KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm.

Förr fick den som ville ha hjälp med att kontrollera stavning och grammatik i en text hålla sig med korrekturläsare, men idag har de flesta automatiska skrivstöd i sin dator. Därmed får man väl säga att det blivit lättare för gemene man att lämna ifrån sig en korrekt text, men samtidigt är datorprogrammen inte lika kompetenta som en duktig livs levande korrekturläsare. Inte ännu i alla fall. Ola Knutsson, forskare på KTH  är en av dem som arbetar med att ta fram bättre skrivstöd. Även om det finns mycket kvar att förbättra tycker han att dagens skrivstöd ändå är till stor nytta.
De skrivstöd som de flesta datoranvändare kommer i kontakt med är stavnings- och grammatikkontrollen i Microsofts ordbehandlingsprogram Word. Skrivstöden där är ursprungligen framtagna för engelska språket och länge kunde man bara använda stavningskontrollen på svenska, men från och med Windows 2000 finns det också en svensk grammatikkontroll i Word. Det är det finländska företaget Lingsoft som har anpassat skrivstöden i Word till svenska. En svensk stavningskontroll måste vara mer avancerad än en engelsk eftersom svenska språket har fler böjningsformer och väldigt många sammansatta ord. Det räcker inte bara med en ordlista som programmet jämför orden du skriver med – en lista med alla ord i alla möjliga böjningsformer och alla tänkbara sammansättningar skulle bli svår att ta fram och tung att hantera. Så en lagom lång lista måste kompletteras med regler för hur orden kan förses med olika ändelser och hur de kan skrivas ihop. Men ett irriterande problem när man använder stavningskontrollen i Word är just att många korrekt hopskrivna ord ändå blir markerade som felstavade, medan felaktigt särskrivna ord däremot passerar. På KTH har man som ett forskningsprojekt utvecklat programmet Stava. En av tankarna bakom Stava är att man skall slippa felaktigt felmarkerade sammansättningar. Men Stava är lite väl liberalt och tillåter orimliga sammansättningar som brödgås eller hårtelefonflaska eller felaktigt hanterade sammansättningar som hushålltjänster istället för hushållstjänster. Ola Knutsson håller med om att det kan vara ett problem men tror att det är en förutsättning för att programmet skall klara nya sammansatta ord börjar användas i språket.
Något annat som man som användare lätt kan bli irriterad på är när stavningsprogrammen inte känner till lite mer ovanliga ord, och de därför markeras som felstavade. Men det beror inte på att de som har gjort programmet har ett ovanligt snävt ordförråd – för om man låter ordlistan innehåller många ovanliga ord ökar risken att ett felstavat ord slinker igenom i kontrollen eftersom det kan råka sammanfalla med ett korrekt ord i ordlistan. I Stava kan man välja själv om man vill lägga till en viss terminologi som man ofta använder till ordlistan – och man kan välja att ha med förkortningar eller ej. Ett ord bestående av endast två m blir markerat som felstavat i normalläget, men om man väljer att lägga till förkortningar accepteras det som en förkortning för med mera. Man kan också göra andra val som avgör hur tillåtande respektive felsökande programmet blir, men på det stora hela är ändå valet mellan Words stavningskontroll och Stavas ett val mellan att uthärda många onödiga felmarkeringar eller för få. Stava finns i vilket fall att ladda ner gratis från Internet för icke kommersiellt bruk. Det går också enkelt pröva en äldre version av Stava direkt på Internet. Företaget Lingsoft som gjort hjälpmedlen i Word säljer också en fristående version av sitt stavningsprogram. Men nämnda program och program framtagna vid olika universitet som forskningsprojekt är vad som finns att tillgå när det gäller avancerad stavningskontroll på svenska. Lika litet är utbudet när det gäller grammatikkontroll. Men där skiljer sig programmen mera åt i fråga om angreppssätt. Lingsofts version i Word analyserar primärt texten du skriver utifrån ett antal grammatiska regler. Och det här var en metod som forskarna hoppades mycket på från början, men som har visat sig ha sina begränsningar menar Ola Knutsson.
Han är en av forskarna bakom KTH:s grammatikkontroll Granska, som man liksom Stava kan prova på Internet. I arbetet med Granska har man samlat in statisk från stora textmängder för att ge datorn ett jämförelsematerial. Utifrån det delar programmet upp texten som användaren skriver i ordklasser och testar sedan utifrån ett regelverk om ordklasserna använts rätt.
Vilket system man än använder så kan man idag inte skapa det perfekta skrivstödet som konkurrerar ut en livs levande duktig korrekturläsare. Ola Knutsson tror inte att något av programmen någonsin kan bli fulländat var för sig utan tror det bästa vore om man i framtiden kunde använda dem ihop.
Ola Knutsson är också en av forskarna bakom Grim – som är en hel ordbehandlingsmiljö, ungefär som en enklare version av Word, men med mer fokus på själva språket. Förutom att Stava och Granska är inbyggda i programmet kan man till exempel välja att låta programmet markera ordklasser i texten eller ta ut satsdelar – vilket kan vara bra till exempel om man håller på att lära sig svenska. Det finns ett inbyggt lexikon där man kan slå upp ord för att få veta vad de betyder, man kan få enskilda ord översatta till en rad olika språk och det finns länkar till andra språkhjälpmedel. En intressant funktion är att man kan kontrollera hur andra skribenter använt ett visst ord eller uttryck och då söker Grim i en stor databas med 20 miljoner ord som finns i Språkbanken på Göteborgs universitet. Grim går att ladda ner gratis från Internet men är inget för den som inte har bredband i någon form, eftersom man måste vara uppkopplad mot Internet hela tiden medan man använder Grim.

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik.
En lyssnare berättar att hennes 15-årige son rättar henne i ett meningsutbyte som detta: Sonen: I morgon blir det snö! Mamman: Jaså, gör det? Sonen: Det heter ” blir det”!
Vilket är rätt, undrar mamman.  Går det kanske bra med båda delarna?
En annan lyssnare har en vän som rättar honom. När vännen säger: ”Klockan blev över tolv innan jag var hemma”, svarar han: ”Gjorde den?”, men blir rättad: ”Det heter: blev den!”
- Ja, det finns regler, men de är inte knivskarpa.  Ofta använder vi ’göra’ som ersättningsverb i meningar som dessa: ”Han cyklade till stan. Det gjorde jag också.” (Det är inte svenska att säga: ”Det cyklade jag också.” ) Men tillsammans med vissa verb fungerar inte ’göra’: ”Han är från Göteborg. Det gör jag med”  - så kan man inte säga. Tillsammans med ’är’ fungerar bara ’är’.  - En allmän regel säger att vid hjälpverb används samma verb: vara, ha, vilja. 
Men så finns det gränsfall, och verbet ’bli’ är ett sådant. ”Han blir glad när det snöar. Det blir jag också/det gör jag också”  - båda verben fungerar tillsammans med ’bli’.  ’Få’ är ett annat sådant verb: ”Hon fick ett stipendium...”Det fick jag också/Det gjorde jag också.”  Vi har inte alla samma språkkänsla beträffande ’bli’ och ’få’ - det blir diskussion kring köksbordet (Ja, det gör det/blir det!) men båda alternativen är riktiga!  Det är mycket troligt att det förekommer regionala variationer i valet av verb i dessa tveksamma fall.
Tolvårige Tony undrar om artikel är en ordklass. Han och hans lärare är oense. Han får svaret att det inte är en gång för alla bestämt vilka ordklasser som finns, och hur orden sorteras in under dessa. Förr fanns nio ordklasser i svenska. Idag kan man hitta nyare grammatikböcker, som anger artikel som egen ordklass. En ordklass som alltså bara innehåller en, ett, den, det, de. Den största svenska grammatiken, Svenska akademiens grammatik, räknar in artikel under pronomen. Både Tony och hans lärare har alltså rätt. Den första grammatiken, grekens Dionysios grammatik från 200 f Kr, tar upp nio ordklasser, däribland artikel. Den latinska grammatiken, som i stort sett  kopierade den grekiska, tog också upp nio ordklasser, men eftersom artikel saknades i latin, gjorde man ett annan uppdelning och bibehöll antalet. Senare tiders grammatikböcker är i sin tur en kopia av den latinska; alltså ofta utan egen ordklass för artikel, men ibland inte!
En brevskrivare undrar om det finns tumregler för ordföljd i svenskan. Hon får svaret att när man nått upp till den nivå som hon själv demonstrerar, kommer man bara vidare med att träna sin språkkänsla. Man behöver goda vänner som talar om när man gör fel! Det går sällan att peka på en grammatikparagraf när man hittar fel över en viss nivå; det handlar om brott mot stil- och språkkänsla. Vi skiljer oss åt i våra bedömningar, vilket visats i de första breven idag, men förvånansvärt ofta är vi överens.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".