Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Nobelpriset 2008

"Upptäckten har en otroligt grundläggande betydelse"

Publicerat tisdag 7 oktober 2008 kl 13.32
Fysikpristagarna tillkännages.

Det är tack vare de spontana symmetribrotten som vårt universum över huvudtaget finns till. Det säger Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, när han ska förklara forskningen bakom årets Nobelpris i fysik. 

Nobelpriset delas i år mellan Yoichiro Nambu ”för upptäckten av mekanismen för spontant symmetribrott inom den subatomära fysiken” och Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa ”för upptäckten av ursprunget till det symmetribrott som förutsäger att naturen måste ha minst tre familjer av kvarkar”

Yoichiro Nambu var enligt Kungliga Vetenskapsakademin först med att föra in spontana symmetribrott i elementarpartikelfysiken. Dessa spontana symmetribrott döljer, enligt deras pressmeddelande, ”naturens ordning under en till synes rörig yta”. Yoichiro Nambu är, enligt Lars Bergström, en av giganterna inom den moderna fysiken och att det är just japanska forskare som belönas för partikelfysik är ingen överraskning.
– Japan har ju satsat på det här med partikelfysik länge. Om det finns någon Gert Fylking i Japan så ropar han säkert ”äntligen” så det hörs över hela landet, säger han.

Kvarkar
Den forskning som fick årets fysikpris berör materiens allra minsta beståndsdelar, kvarkarna. Länge trodde man att det bara fanns tre sorters kvarkar, men på 70-talet insåg Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa att det måste finnas fler kvarkar för att några tillstånd i naturens innersta väsen skulle kunna förklaras.
– Nu har man upptäckt alla dessa kvarkar, men Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa kunde förutse att dessa kvarkar skulle finnas. Det var alltså helt osannolikt profetiskt att redan på 70-talet kunna förutspå detta, säger Lars Bergström.

Big Bang
Faktum är att utan de spontana symmetribrotten skulle vår värld inte finnas till. Ett symmetribrott måste nämligen ha uppstått strax efter Big Bang för 14 miljarder år sedan, då lika mycket materia som antimateria skapades. Om det hade funnits exakt lika mycket av de både borde de ha utplånat varandra. Men tack vare ett minimalt avsteg från den perfekta symmetrin, en materiapartikel extra på tio miljarder partiklar antimateria, så överlevde vår värld.
– Upptäckten av de spontana symmetribrotten har en otroligt grundläggande betydelse för hur vi beskriver hur hela universum utvecklas, förklarar Lars Bergström.

Programledare: Camilla Widebeck och Jon Torkelsson

Hur det gick till när materian vann över antimaterian i Big Bang är fortfarande ett mysterium, som man hoppas att partikelacceleratorn LHC vid CERN ska ge svar på. Läs mer om experimenten som sker där Läs mer om gårdagens Nobelpris på

Fakta: Kvarkar

Kvarkar är, tillsammans med elektroner, materiens allra minsta byggstenar. I atomkärnan finns neutroner och protoner. Dessa består i sin tur av kvarkar; protoner av två uppkvarkar och en nerkvark, och neutroner av två nerkvarkar och en uppkvark.  Länge trodde man att de här var de enda som fanns, men sen insåg man att det måste finnas fler kvarkar.

Källa: Kungliga vetenskapsakademin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".