Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Nobelpriset 2008

"Ett helt lysande pris"

1 av 4
Hjärnceller från en mus som färgats av GFP. Se fler bilder inne i artikeln.
2 av 4
Fler Mushjärnceller som färgats av GFP.
3 av 4
Musembryo som färgats av GFP.
4 av 4
Denna tropiska solnedgång har ritats med GFP-färgad bakteria.

En vetenskaplig revolution, att vi kan följa ett protein och en cells öden och äventyr på ett helt nytt sätt. Så beskriver Anders Liljas, professor i molekylär biofysik Lunds Universitet, upptäckten bakom årets Nobelpris i kemi.

En upptäckt som gör det möjligt för forskarna att kika in i cellerna och se tidigare osynliga biologiska förlopp, som hur cancerceller sprider sig eller hur nervceller växer i hjärnan. Så beskrivs upptäckten som ligger bakom årets kemipris.

Lysande manet

Det hela började med en grönlysande manet.
– Shimomura är den egentliga upptäckaren av proteinet, den som lyckades isolera proteinet från maneten. Han var fascinerad av de lysande maneterna och började samla in dem för att studera dem vidare. Efter ett tag hade han isolerat proteinet från manetens lysande celler, och så småningom lyckades man identifiera kromoforen, det som lyser i proteinet, säger Anders Liljas.

Proteinet som markör
Steg två i trestegsraketen var Martin Chalife. Han var först med att visa att GFP:s gröna ljus kan användas som en lysande markör för olika biologiska fenomen.
– Han lyckades sätta på genen för det självlysande proteinet på ett annat protein. På så sätt kunde han få bakterien E.Coli att lysa grönt. Han lyckades även att få sex olika celler i masken C elegans, att lysa grönt, säger Anders Liljas.  

Palett av protiener
Tredje steget stod Roger Tsien för.
– Roger Tsien är en kemist med många strängar på sin lyra. Han har utvecklat det här proteinet till en hel palett proteiner. Genom mutationer och förändringar av det ursprungliga proteinet har han lyckats få proteinet att lysa i alla möjliga olika färger, säger Anders Liljas.

Ingen fara för den gåtfulla maneten
Men Anders Liljas försäkrade att den manet som proteinet ursprungligen upptäcktes i inte riskerar att utrotas av hängivna vetenskapsmän som vill åt deras fluorescerande egenskaper.
– Det är ingen risk, när man fått fram genen för det hela kan man ta fram hur mycket protein som helst, försäkrar han.
En fråga finns dock kvar att lösa – varför maneten själv lyser.
– Det kan vara signalering mellan olika individer, ett sätt att vägleda sig eller att hitta partners, men jag vet inte.

Programledare: Lena Nordlund och Gustaf Klarin

Se ett bildspel på tidningen New Scientists webbsida på hur GFP har använts inom forskningen: (Öppnas i nytt fönster)

Läs om Nobelpristagarna i fysik och medicin på

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".