1 av 2
Makarna Janet och Goerge Smith framför segelbåten som tog dem jorden runt. Foto: Lars Broström
2 av 2
Den första prototypen av en CCD-sensor. Foto: Lars Broström
VETANDETS VÄRLD

Långtseglande Nobelpristagare

George Smith är en av 2009 års Nobelpristagre i fysik. Han har sedan han gick i pension 1986 inte ägnat forskningen en tanke, förutom vid en och annan pristagarföreläsning om den bildsensor som han och kollegan Willard Boyle uppfann 1969, och som nu belönas med ett Nobelpris. I stället för att forska har George Smith och hans fru seglat jorden runt i 17 år.

George Smith och hans fru seglade jorden runt i 17 år och världsomseglingen startade 1986 när George Smith gick i pension och båten kom inte tillbaka förrän 2003. Även om resan, som gick till bland annat medelhavet, Tahiti och Nya Zeeland, först var tänkt att vara i en sådär 3 år och inte 17 så hade de verkligen bestämt sig för att byta liv.

– Ja, vi sålde våra hem och gav oss ut till sjöss. vi sparade vår sommarstuga för att ha en bas kvar i USA, säger George Smith.

Bildsensorn CCD är den som nu belönas med ett Nobelpris. Förkortningen står för charge-coupled device och det är en avbildande halvledarkrets, alltså en el-krets som kan registrera ljus. CCD-sensorn uppfanns av George Smith tillsammans med kanadensaren Willard Boyle redan 1969 när de arbetade tillsammans på amerikanska Bell Labs.

CCD-detektorn fungerar som digitalkamerans öga och enkelt uttryckt gör den det genom att ta in en ström av ljuspartiklar el fotoner och omvandla dem till elektriska laddningar.

Grundteorin för CCD-sensorn kallas för fotoelektrisk effekt. Något som Albert Einsten förklarade och fick nobelpris för redan 1921.

Den kanske mest kända CCD-detektorn är den som sitter på Hubble-teleskopet. Den har på många sätt revolutionerat astronomin genom att den gör det möjligt att ta bilder med mycket större ljuskänslighet och detaljrikedom jämfört med traditionell film.

De förstod genast att de kommit på något revolutionerande när de under en tvåtimmars session skissat ner grunderna för den första CCD:n

– I själva verket var det så att vi ständigt tyckte att vi hade lysande idéer, men knappt hälften av de ledde till något som hade en praktisk användning, säger George Smith.

Att kunna sitta och spåna och sen testa sina idéer i praktiken var något som de hade råd och möjlighet till på Bell Labs då och det är en av anledningarna till varför de har lyckats få fram 14 st nobelpristagare. Enligt George Smith är kanske den viktigaste anledningen till deras framgångar att de också hade råd att misslyckas.

– Stämningen som rådde på Bell Labs med en massa pengar, massa välutbildade medarbetare och lyxen att ha råd med att misslyckas var grunden till att labbet är så framgångsrikt, säger George Smith.

Repris från 7 december 2009.

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista