1 av 2
En av bilderna från Abu Ghraib, som kom fram 2004. Lynndie England med okänd fånge.
2 av 2
VETANDETS VÄRLD, ONS 3 MARS

Hur man gör onda människor av goda

1971 utfördes ett psykologiexperiment vid Stanford university som spårade ur och fick avbrytas i förtid. Unga studenter skulle  i två veckor spela rollen av fångar och fångvaktare i ett låtsasfängelse.  Men fångvaktarna blev sadister och flera av fångarna bröt ihop efter bara några dagar. Försöket blev aktuellt igen när bilderna från irakiska Abu Ghraib-fängelset blev kända. För det som hände där hade också hänt i låtsasfängelset mer än 30 år tidigare.

Nu är det snart 40 år sedan som  socialpsykologen Philip Zimbardo utförde "The Stanford Prison Experiment"  i en källare på Stanford. Det som var tänkt att pågå i två veckor fick avbrytas den sjätte dagen. Det hade spårat ur – de som spelade fångvaktare hade blivit alltmer sadistiska, och några av fångarna hade brutit ihop och fått lämna experimentet. Ingen av försökspersonerna såg det längre som ett experiment utan som ett riktigt fängelse, och inte ens försöksledaren själv, som också spelade fängelsechef, kunde riktigt hålla isär vad som var på riktigt och bara på låtsas. 

I april 2004 när bilderna från Abu Ghraib i Irak kom ut i ljuset, fick försöket ny aktualitet. Förnedringarna som de amerikanska soldaterna ägnat sig åt där var inte så olika dem som studenterna som spelade fångvaktare hade utsatt sina studentkollegor fångarna för. Philip Zimbardo hade själv sett hur ett system, ett regelverk, en institution kan förvandla snälla, fina pojkar till onda sadister, och därför reageraede han när företrädare för amerikanska armén och Bush-administrationen skildrade det som att det var gärningar utförda av några få rötägg, "bad apples" en minoritet i en annars fin armé. Enligt Philip Zimbardo var det snarare "good apples" som blivit fördärvade av ett yttre dåligt system, en "bad barrel".

Philip Zimbardo blev anlitad som expertvittne för en av de anklagade, Sgt Ivan "Chip" Frederick. Men han säger att bara för att man kan förstå vilka mekanismer som gör att goda människor kan bli onda, så betyder inte det att man kan ursäkta de onda handlingarna. Men man bör ta hänsyn till sådant när man bestämmer strafflängden, tycker Zimbardo.

Nu ägnar han sig åt forskning om i vilka miljöer hjältar kommer fram, men tror att det är lättare att locka fram de onda handlingarna än de goda.

Efter Abu Ghraib-rättegångarna skrev Zimbardo boken: The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil (Random House, 2007).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".