1 av 2
Lejon äter inte ofta människor. Men det händer... Foto: Wikimedia
2 av 2
veckomagasinet 6 nov

Människoätande lejon och gener som ursäktar mord

Barn under 13 år behöver två doser av influensavaccinet, enligt svenska myndigheter. Kvinnor får ibland felaktiga besked vid tidiga ultraljud – vi är med på en undersökning och ser hur den går till. Vi pratar också om nya trender för internet och genanalys som ursäktar brottsligt beteende.

En dos räcker oftast. På fredagen enades Läkemedelsverket och Socialstyrelsen om att rekommendera två doser av influensavaccinet till barn under 13 år och till personer med nedsatt immunförsvar. För andra räcker en dos, enligt myndigheterna. Det berättar Charlotta bergqvist, klinisk utredare vid Läkemedelsverket. En längre intervju med Charlotta Bergqvist än den som sändes i programmet hittar du här nedan.

Den första vaccineringen av barnfamiljer började den här veckan. Drygt två miljoner vaccindoser har levererats till Landstingen som räknar med att ungefär så många personer ska vara vaccinerade nu vid veckans slut. Mellan 120 000 och 300 000 svenskar beräknas ha insjuknat i influensan A H1N1 från mitten av september till och med vecka 44. Det motsvarar mellan 1,3% och 3,2% av befolkningen. Spridningen lär har fortsatt även under den nu gångna veckan, vecka 45.

Kvinnor som gjort tidiga ultraljud har i en del fall fått besked om att fostret varit dött, fast det inte varit det. De har i värsta fall aborterat friska, önskade foster. Det avslöjade P3-programmet Brunchrapporten nyligen. Vi är med på en ultraljudsundersökning som läkaren Eva Bergman gör vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, och pratar med henne om vad läkaren har för möjligheter att avgöra hur det är ställt med fostret och hur man kan göra för att det inte ska bli fel.

Lyssna också på som sändes i torsdags. Hela programmet handlar om ultraljudsundersökningar.

Nya tider för internet. Per Gustafsson, teknikreporter på Vetenskapsradion, har varit på konferensen Internetdagarna nu i veckan och berättar om lite av det som är på gång i internetvärlden. Strax om hörnet har vi 4G som ska göra det lättare att surfa i mobilen och "sakernas internet" kommer mer och mer – att prylar får en egen identitet på nätet, så kallad Ip-adress.

Mycket mer än det Per Gustafsson hinner berätta i programmet skriver han om .

Lejon äter inte ofta människor. Men det händer att enstaka individer specialiserar sig på att ha just oss på menyn. Så var det till exempel vid ett järnvägsbygge i Kenya i slutet av 1800-talet, då rallarna gick i skräck för två lejonhannars nattliga räder. Men hur många människor åt lejonen egentligen? Och varför blev de människoätare? Det har forskare nu undersökt och deras resultat publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. Lars-Åke Janzon, förste biolog vid Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, kommenterar.

En morddömd man i Italien fick sitt straff sänkt med hänvisning till att han bär på gener som kan förklara varför han blev brottsbenägen. Lars Oreland, gästprofessor emeritus i farmakologi vid Uppsala Universitet, har själv forskat om hur den viktigaste genen i sammanhanget påverkar personligheten, och han tycker inte att domstolens beslut är rimligt.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".