Valar är sociala djur. När ett ungt djur har kommit bort från sin flock kan det hända att det tyr sig till människor som flockmedlemmar. Bild: Brenna Hernandez / Scanpix

Valar som imiterar människotal

3:44 min

Att papegojor härmar människor och kan lära sig att imitera ord, det har vi alla hört talas om. Men att valar också kan försöka prata som människor, det är nog mer överraskande. En grupp amerikanska forskare har analyserat en inspelning av en vitval som de misstänkte gjorde just det: härmade människotal. Och de kunde visa att ljudet faktiskt är riktigt likt hur människor pratar än valarnas normala ljud, både i frekvens och rytm.

Det här vitvalslätet låter inte precis som en människa, men det är fraseringen och tonläget som forskarna har identifierat som likt hur människor pratar.

Ända sen 60-talet har forskare beskrivit hur delfiner kan tränas att härma en människa, men den här vitvalen har tagit efter människors ljud helt spontant när den tränades av forskare. Det fanns också tidigare bland annat en vitval i ett akvarium i Vancouver som djurskötarna säger att den kunde säga namnet som skötarna använde för den.

Det finns fler exempel på härmande valar, även om de inte har analyserats så noga som det här ljudet.

Mats Amundin är forskare vid Kolmårdens djurpark, och har studerat bland annat delfiner, och han säger att härmandet hänger ihop med hur unga vattenlevande däggdjur lär sig prata sitt eget språk, så att säga.

– Både delfiner och späckhuggare, och i det här fallet vitvalar, har en period i livet då de lär sig nya ljud. Till exempel i späckhuggarens fall, då är det ljud som är specifika för deras egen flock, och det kan man då kalla för dialekter eller nånting i den stilen, säger Mats Amundin.

Och ibland lär de sig härma andra ljud. Några forskare som följt ett par unga späckhuggare rapporterar att de härmade de skällande lätena hos kaliforniska sjölejon, en art som späckhuggare brukar jaga och äta.

Det fanns också en ung späckhuggare utanför Kanadas västkust som kallades Luna och som av någon anledning kommit bort från sin flock i den här formbara åldern. Han började söka sig till människor – och han blev intresserad av båtar, och började komma fram och prata med dem genom att härma en utombordsmotor.

– Förmågan att härma, när de är unga, kan utnyttjas om de utsätts för främmande ljud, till exempel i en bassäng där de höra människor eller andra ljud. Så kan det vara kul för dem, uppenbarligen, att experimentera med det här, och kolla om de kan lära sig det, säger Mats Amundin.

Han berättar också om hur vitvalarna låter vanligtvis, när de bara pratar med varann. De kallas ibland för havets kanariefåglar, för att de kan göra så många olika ljud, fler än andra valar.

– Många utav de här ljuden är uppbyggda utav klickljud, som de använder för sitt ekolod. Och där finns det komponenter av det som vi kan höra. Och det är liksom knarrande ljud. Men så kan de vissla också, alltså rena visseltoner, berättar Mats Amundin.

Men de där andra ljuden, som liknar mänskligt tal, är flera oktaver lägre än de här visslingarna vi hörde, och alltså väldigt olika vitvalens vanliga ljud, och forskarna beskriver i sin rapport hur valen spände ut hålrummen som den har innanför blåshålet för att få till de här ljuden, så att det syntes som utbuktningar på huvudet.

Vitvalen höll på med sina pratförsök från sju års ålder tills han blev könsmogen vid elva och tappade intresset för att leka med ljud. Och sen gjorde han bara vanliga valljud tills han dog för fem år sen, trettio år gammal.

Men analysen av ljudet gjordes först i år. Och vi kan fortfarande höra inspelningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista