Färre återfall i brottslighet med behandlad ADHD. Foto: Björn Larsson Ask

Läkemedel mot brottslighet en möjlighet

Personer med ADHD begår fler brott än de som inte har ADHD, och nu visar forskare på Karolinska att en tredjedel av brotten som utförs av brottslingar med ADHD skulle kunna försvinna med rätt medicin. Henrik Larsson, som är av forskarna bakom studien är mycket positiv och tror att detta kan vara en väg att minska kriminaliteten i samhället.

– Med tanke på att många av de individer som sitter i fängelse i dag har diagnosen ADHD och kan man minska risken för återfall i den gruppen med hjälp av läkemedelsbehandling så tror vi att det kan minska antalet brott även på en samhällelig nivå, säger Henrik Larsson.

Henrik Larsson och hans kollegor har studerat drygt 25 000 personer med ADHD med och utan medicinering och sett att bland de som som fick läkemedel mot sin ADHD så begicks det 30 % färre brott. För att översätta det till den "samhälleliga nivån" som Henrik Larsson pratar om så visar det sig efter lite sifferexercis att 10 procent av alla som nu sitter i svenska fängelser kunna undvika att återfalla i brott, om de fick rätt mediciner.

Christer Karlsson är förbundsordförande på föreningen KRIS, Kriminellas revanch i samhället. Han tror inte att enbart medicinering skulle kunna ha den effekten.

– Det skulle vara fantastiskt om det fanns ett piller, men det är inte så enkelt, säger Christer Karlsson.

Den effekt som lyckad medicinering har på personer med ADHD är att de blir blir mer koncentrerade, mindre impulsiva och mindre aggressiva.

Vid en tidigare studie gjord på interner med obehandlad ADHD på Norrtäljeanstalten så sa internerna att medicinen gav dem extra sekund att tänka efter, så att i stället för att klippa till någon direkt på impuls så kunde de tänka efter och låta bli.

Den ökade koncentrationen gjorde också att internerna bättre kunde ta till sig av den övriga behandlingen som kriminalvården arbetar med för att minska återfall i brott efter frigivning. Det är ungefär den typen av speciellt avgörande tidpunkter för medicinering som epidemiologen Henrik Larsson nu vill titta närmare på för att gå vidare med sin forskning.

– Det är dels att undersöka om vi kan hitta kritiska perioder där det är extra viktigt att överväga läkemedelsbehandling, som t ex i samband med en frigivning. En annan aspekt är kopplingen mellan läkemedelsbehandling mot ADHD och drogberoende, säger Henrik Larsson.

Det här med drogberoende är extra komplicerat eftersom ADHD i sig är kopplat till ökad risk för droganvändning och här håller Christer Karlsson på KRIS med forskarna på så vis att drogfrihet är en av de viktigaste bitarna för att inte bli en återfallsbrottsling och att det sen gäller att ta hand om hela livssituationen för den som kommer ut ur fängelse.

– Framför allt handlar det om att människor är drogfria, sen är det kriminalitetsprogram som måste till för det hanslar om att kriminella människor gör kriminella handlingar. Så det är en livsstil det handlar om och som man måste komma åt, säger Christer Karslsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".