Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma. Foto: Energimyndigheten.

Ett Sverige utan kärnkraft?

Vi kommer få se en mer dynamisk energimarknad
4:30 min

Energimyndigheten ska på eget initiativ starta en utredning om hur Sveriges energisystem kan komma att se ut i framtiden. Framförallt handlar det om att ta fram kunskap om vilka energikällor som på ett kostnadseffektivt sätt kan fylla luckan, om ingen vill investera i ny kärnkraft i Sverige.

– Frågan är finns det intressenter som är intresserade av att investera i ny kärnkraft i Sverige idag? Det är avreglerad marknad och regeringen har sagt att det inte ska finnas några subventioner, så då pratar vi om 50-60 miljarder per reaktor, vi har tio reaktorer i Sverige det blir 500-600 miljarder för att ersätta all gammal kärnkraft, frågan är om vi har den sortens intresse i investeringar i den storleksordningen. Så då är frågan som vi ställer oss, vad händer då? Vilka alternativ har vi? 

– Nu har ju ändå Vattenfall gått ut med att de förmodligen vill investera i ny kärnkraft, hur reagerar du på det? 

– De har tagit det första steget i att utreda i att utreda vad som skulle krävas, beslutet kommer inte komma förrän 2020 tror jag. Nej jag ställer mig frågan seriöst om det finns 500-600 miljarder till ny kärnkraft. 

Nej, Erik Brandsma är högst tveksam till att någon kommer vilja investera i ny kärnkraft i Sverige och frågan är alltså vad händer då, för det är ganska bråttom. För även om en del av reaktorerna i Sverige körs tills de blir 60 år, som industrin planerar, så kommer reaktorerna pensioneras på löpande band om 20 till 30 år. Att bygga en reaktor tar cirka 10 år, troligtvis längre och något beslut väntas alltså inte förrän om flera år. Om det då visar sig att det inte blir någon ny kärnkraft så måste det finnas en förberedelse för det, och det är just därför myndigheten vill se över situationen. Att ersätta de cirka 40% av elproduktionen som atomkraften står för idag är en utmaning säger Erik Brandsma, för att ta fram en plan för en långsiktigt hållbar energistrategi har faktiskt inte gjorts på det här sättet förut. 

– Det finns många delar av det här pusslet på plats, men vi har inte en helhetsbild om vad vi kan göra med de olika pusselbitarna för att få en helhet som ger oss den där trygga kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga och så ickeklimatpåverkande energisystemet som möjligt. De ramverk som vi sätter nu är helt avgörande för hur vi mår i Sverige 20-30 år från nu, säger Erik Brandsma. 

Framförallt handlar det om att utveckla redan befintliga sätt att producera elektricitet, från vindkraft, solenergi och biobränslen men också lagring av energi. Då handlar det om att kunna ta tillvara den energi som tillexempel produceras av vindkraft när elbehovet inte är så stort men som då kan användas senare. Erik Brandsma nämner även en större satsning på energieffektivisering och utesluter heller inte att naturgas kan bli ett alternativ, men bara under förutsättning att CCS tekniken, alltså att fånga in och lagra koldioxid slår igenom. 

– CCS (carbon storage & capture) kommer vara möjligt ekonomiskt, det kommer vara tekniskt möjligt. Jag tror att det stora problemet kommer vara att lagra CO2 i marken, det är en publik acceptans som behövs som inte finns just nu, det har vi sett tydliga exempel på i övriga delar av Europa. 

Idag dominerar tre stora bolag, Vattenfall, Eon och Fortum energimarknaden. I framtiden tror Erik Brandsma att vi kommer få se en mer dynamisk elmarknad där fler mindre företag men även privatpersoner är med och producerar elektricitet. 

– Det finns ett antal saker på gång som gör att jag tror att det kommer bli mer intressant för den enskilda konsumenten att bli mer medveten om sin energiförbrukning och även bli en aktiv aktör på marknaden. 

Men vad händer om ett företag trots höga kostnader bestämmer sig för att investera i ny kärnkraft i Sverige? 

– Om de bestämmer sig för att bygga ny kärnkraft då löser vi en del av det här, det stämmer. 

– Hur hållbar skulle du säga att kärnkraften är? 

– Jag själv, utifrån ett perspektiv att den för med sig ett antal säkerhetsaspekter och att slutförvaringsfrågan inte är löst, då är som kärnkraften ser ut nu inte en del av det långsiktiga energisystemet. Men jag ser också kärnkraften som ett alternativ i en övergångsperiod till ett hållbart energisystem och då tänker jag långsiktigt,  längre än år 2050, svarar Erik Brandsma, generalldirektör för Energimyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".