Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Viss ökad risk för cancer efter Fukushima

Publicerat fredag 1 mars 2013 kl 13.16
Håkan Pettersson om WHO-rapporten
(3:47 min)
Kärnkraftverket i Fukushima 3 februari 2013. Foto AP/Scanpix

Världshälsoorganisationen WHO släppte i veckan en hälsoriskrapport om kärnkraftsolyckan i Fukushima för två sen. Rapporten talar om förväntade sjukdomsfall i samband med radioaktiva utsläpp och fastslår att det vissa cancerformer kommer att öka i framtiden för de som utsattes för de högsta doserna.

Olyckan i Fukushima i mars 2011 satte fart på diskussionen om hur säker kärnkraften är. Många befarade att utsläppen av radioaktiva ämnen till luft, vatten och mark skulle få stora hälsokonsekvenser och orsaka dödsfall. Men det var ingen som dog av av akut strålsjuka däremot finns det nu uppskattningar om hur många som kan komma att drabbas av någon form av cancersjukdom i framtiden.

Världshälsoorganisationen, WHO, har nu tagit ett brett grepp när de sett över hälsoriskerna efter olyckan. Det handlar om en uppskattning av förväntade cancerfall i framtiden. Rapporten visar att speciellt spädbarn som vistades i det mest utsatta området har störst risk att drabbas av cancer av något slag. Pojkar löper fem procents högre risk att drabbas av leukemi i framtiden jämfört med genomsnittet, för flickebarn handlar det om en lika stor risk att få bröstcancer. Den vanligaste cancerformen efter utsläpp av det radioaktiva ämnet jod 131 är sköldkörtelcancer. Små barn som vistades i området löper en 70% högre risk att få denna cancerform under sin livstid. Men det är svårt att dra slutsatser på individnivå, utan det handlar om ett genomsnitt för befolkningen, det säger Håkan Pettersson, strålskyddsfysiker vid Universitetssjukhuset i Linköping.
--Det är klart att på individnivå finns det stor osäkerhet i dosuppskattning, men för kollektivet tror jag att det stämmer ganska väl. Jag tror i och för sig att de har gjort ganska konservativa bedömningar, att man faktiskt övervärderar riskerna. Det brukar man göra i de här sammanhangen.

--Du menar att risken förmodligen är lägre?

--Ja, troligtvis är den något lägre. Man tar inte hänsyn till alla faktorer som kan minska exempelvis på grund av själva boendet, vilken typ av byggnad man bor i och så vidare, säger Håkan Pettersson.

Det ska tilläggas att det finns framgångrika behandlingar för sköldkörtelcancer. Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 har 5-6000 barn fått sköldkörtelcancer av dem överlevde alla utom 12.

Strålskyddsfysiker Håkan Pettersson säger att det i efterhand kommer vara svårt att veta om de som drabbas av cancer gjorde det pågrund av utsläppen.
--Det är ju det grundläggande problemet inom strålningsepidemiologi att man aldrig riktigt kommer att få veta eftersom riskökningen är så pass liten i förhållande till risken i övrigt att få cancer. Det ser man ju efter Hiroshima och Nagazaki där exponeringen var väsentligt mycket högre. Sedan 1950 fram till nu har man följt upp och man har drygt 500 fall som man rent statistiskt kan härleda till atombombssprängningarna, i ett väldigt stort material. Det säger lite grand om svårigheterna att urskilja de extra cancerfallen som kan bero på strålning, säger strålskyddsfysikern Håkan Pettersson, vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Men även om det inte är så många, som man genom undersökningar kan fastställa, att de drabbats av cancer efter olyckan så finns det andra hälsoeffekter som redan har drabbat, och kommer fortsätta drabba befolkningen. Inte minst för de hundra tusen personer som fick evakueras från området.
Det handlar då om den mentala hälsan.
Många är oroliga och lider av stress på grund av oron att de kanske kan drabbas av någon sjukdom. Det visar enkätundersökningar som japanska forskare har gjort. I maj kommer ytterligare en rapport om hälsoläget i Japan. Då är det FN:organet UNSCEAR som släpper sin redovisning med fler detaljer kring hur den japanska befolkningen kan komma att drabbas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".