Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...
Njala är en en Kolmårdens trubbnoshörningar. Hon får behålla sitt vacka horn. Foto: Katarina Sundberg

Förslag om laglig handel med noshörningshorn

"Noshörningarna dödas ändå"
5:14 min

Noshörningen är en av världens allra mest hotade djurarter. Den tjuvjagas för sina horns skull och jakten har på senare tid eskalerat kraftigt. Nu diskuteras en legal avhorning av noshörningar, som en sista utväg för att stoppa den organiserade tjuvjakten. Men svenska noshörningsexperter är tveksamma till förslaget och tror att en sådan åtgärd knappast kommer att hjälpa.

Vetenskapsradions reporter möter Kolmårdens zoologiska chef, Mats Höggren, i noshörningshängnet och blir introducerad för Infolosi, Njala och Namakula, tre stora men förvånandsvärt graciösa noshörningsdamer med halvmeterlånga horn. Stallet lutktar gott av morgonhö, och Namakula tar tillfället i akt att äta frukost samtidigt som hon blir kliad bakom öronen. Mats berättar att Namakulas horn skadades förra sommaren, och att hennes avbrutna horn hade varit värt över en miljon kronor om det kommit ut på svarta marknaden. Men hornet är förstås ännu mer värdefullt för noshörningen själv.

- De använder hornen i signalspråket mellan individer. Det visar på dominans och social status, och det används ibland i uppgörelser noshörningar emellan. Men sedan är hornet också ett redskap i vissa fall. Så visst de behöver sina horn, säger Mats Höggren.

Noshörningshorn har används inom traditionell kinesisk medicin och till snidade dolkskaft i mellanöstern. Men nu har en ny marknad uppstått. Den unga överklassen i Sydostasien har kommit att bli enormt penningstark och deras intresse för noshörningshorn är stort. Och återigen ökar jakten på noshörningar i Södra Afrika.

- Efter att ha sett en gynnsam trend under ett par decennier så har de senaste årens intensiva jakt, framförallt i Sydafrika, orsakat en noshörningskris, säger Mats Höggren.

Det handlar om stora kriminella nätverk som skjuter noshörningar i Afrika, och enorma summor pengar är inblandade. Ofta skjuts eller bedövas noshörningen från helikopter och hornet sågas av med motorsåg. Noshörningshorn är idag värt mer än sin vikt i både guld, diamanter och kokain. Det betyder att enda horn kan ge jägarna mellan 200 000 och två miljoner kronor, vilket motsvarar åtskilliga årslöner. Med de summorna är det många som vågar ta risken.

- Det drivs av marknaden, av de behov som uppkommer. I det här fallet från Ostasien. Många av de här regionerna är också välbeväpnade på grund av krig och allmän turbulens i samhället. Så på vissa håll utspelas nästan ett öppet krig där man skjuter för att döda, både från parkvakternas och tjuvjägarnas håll, säger Mats Höggren.

De stora pengar som är inblandade gör att det hittills varit mycket svårt att stoppa tjuvjakten. Trots ökade resurser till parkvakter och skydd, rapporteras så få som 3 % av tjuvjägarna bli fasttagna. Experter tror att om det här fortsätter, kommer noshörningen att vara helt utrotad om bara 20 år.

Som en sista utväg att stoppa tjuvjakten föreslår nu forskare från Sydafrika en kontrollerad avhorning, och en legal marknad av noshörningshorn. Man tror att det kan vara enda sättet att stoppa tjuvjakten, och få kunderna att vända sig bort från den svarta marknaden. Avhorning innebär att man sågar av hornet på en sovande noshörning, något som, om det görs rätt, inte skadar djuret fysiskt. Hornet består till hundra procent av keratin, precis som våra naglar och hår, och växer snart ut igen. Men vem som ska få såga av hornet, framgår inte av forskarnas artikel.

Men Mats Höggren är tveksam till förslaget.

-Det kan funka, men aldrig till hundra procent. Vi vet att noshörningar dödas i alla fall, även om de redan har blivit avhornade. Jägarna vill inte ödlsa tid på att spåra fel djur igen, säger han.

Nej, Mats tror inte att en legaliserad marknad för noshörningshorn är lösningen, lika lite som ökade straff för fattiga jägare. Han nämner att man diskuterat att borra in gift i hornen på frilevande noshörningar, vilket inte alls påverkar djuret men skulle slå undan fötterna för konsumtionsledet. Men framför allt gäller det att få köparna, den rika överklassen i Sydostasien, att förstå att man är helt fel ute, säger han.

- Det finns inga vetenskapliga belägg för att keratinet i noshörningshorn har någon som helst gynnsam effekt på människans hälsa och välbefinnande. Då kan de lika gärna bita på naglarna, för att få den effekten i sådant fall.

Källa: D. Biggs "Legal trade of Africa´s Rhino Horns". Science 2013. DOI: 10.1126/science.1229998

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".