Ulrika Björkstén om kärnkraftsgranskningen

Kärnkraft
7:05 min

Vetenskapsradion har granskat kärnkraftsindustrin och dess kostnader i serien Atomnotan.

Ulrika Björkstén: Den fråga vi från början ställde var - hur mycket kärnkraften egentligen kostar. Energisystemen är en grundbult i samhället, och kärnkraften hör till de mest diskuterade delarna. Samtidigt handlar det om stora tekniska system som kan vara väldigt svåra för icke-experten att överblicka, så det är en central uppgift för en vetenskapsredaktion att granska och genomlysa expertkunskapen så att den blir tillgänglig för allmänheten. Därför har vi på Vetenskapsradion under flera månader genomfört en mängd expertintervjuer, sammanställt avvecklingskostnaderna för kärnkraften i flera olika länder och gått igenom kostnaderna för de delprojekt som genomförts i Sverige

En stor del av granskningen har handlat om kostnaden för att riva gamla kärnkraftverk och om kostnaderna för att ta hand om och slutförvara det använda kärnbränslet. Varför har den här granskningen varit så fokuserad på just det?

Ulrika Björkstén: Det som är speciellt med kärnkraften är att det är ett energislag som har stora kostnader framför sig, efter att kärnkraftverken slutar producera ström. Därför betalar kärnkraftsägarna en avgift till kärnavfallsfonden som ska täcka sådant som rivning av gamla kärnkraftverk och hanteringen av kärnavfall. Tanken är att varje energislag ska bära sina egna kostnader. , Idag ligger den här avgiften på 2 öre per kWh producerad kärnkraftsel, men det har länge talats om att avgiften är för låg så därför valde vi att särskilt granska de förväntade avvecklingskostnaderna.

Var det här en väntad siffra när ni började titta på tekniken för att riva kärnkraftverken - femdubbling, 10 öre per kilowatt timme för kärnkraftindustrin?

Ulrika Björkstén: Det stod klart ganska snart i vår granskning att det finns ett antal punkter som pekar på att avgiften är alldeles för låg. Dels baserar den sig på en elproduktion som är betydligt högre än vad kärnkraftverken faktiskt producerat. Så med färre producerade kilowatttimmar så behövs förstås en högre avgift per kilowattimme. Sen har vi tittat på kosntaden för de rivningar som faktiskt redan gjorts av kärnrkaftverk, i andra länder, och då visar det sig att det i de fallen varit minst dubbelt så dyrt som de ansvarig på svenska kärnbränslehanteringen har räknat med. Och tittar man på de delprojekt i Sverige som redan är genomförda eller på gång så har de blivit betydligt dyrare än beräknat, i ett par fall handlar det om nästan tredubblade kostnader. Så allt det pekar på att det kommer att bli väldigt mycket dyrare att avveckla kärnkraftverk och hantera kärnbränslet än vad SKB kalkylerat med. Det är också något som är välkänt när det gäller stora och komplicerade tekniska projekt av det här slaget, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna väldigt ofta är grova underskattningar.

Regeringen har dubblat avgiften till två öre i december ifjol. Då verkar det väl som att man insett att det är för lite pengar?

Ulrika Björkstén: Ja, det här är ju en pågående diskussion, så det var som sagt därför vi valde att granska den, men vår granskning visar att två öre fortfarande är alldeles för lågt.

Det har kommit det har kommit ett par lyssnarkommentarer som tycker att för få forskare har hörts i serien och att i ett fall en siffra från GreenPeace har använts. Vad säger du om det?

Ulrika Björkstén: När det gäller uppgifterna om vad Fukushima-olyckan kostat så är den hämtad från den japanska kärnsäkerhetskommissionen, även om green peace också använt samma siffra. Länken hittar man på vår hemsida precis som länkar och sammanställningar av det mycket omfattande material vi gått igenom i granskningen. Vi har talat med ekonomer, geologer, tekniker av olika slag, infrastrukturforksare, kontrollmyndigheter både i Sverige och utomlands. Vi har haft som uttalad ambition att granska kärnkraftens kostnade i ett internationellt sammanhang och har därför samlat in uppgifter från olika internationella experter och rapporter. Och sen har vi låtit strålskyddsmyndigheten räkna på de uppgifter vi fått in för att komma fram till vad det skulle innebära för avgifterna till kärnavfallsfonden.

De andra energislagen - när ska de granskas?

Ulrika Björkstén: Det är absolut en relevant fråga. Dels gör vi det löpande. Det finns många tekniska system vi borde granska och de olika energislagen tillhör absolut dem. Så där hoppas jag återkomma framöver!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".