Film från forskarna

Så ser drömmar ut

Japanska forskare gör genombrott
3:47 min

Ett japanskt forskarlag har tagit fram en teknik för att visa de bilder som flimrar förbi i våra hjärnor när vi somnar. Tekniken är ännu i sin linda, men kan på sikt göra det möjligt att visualisera drömmar.

Det är det där lilla, korta ögonblicket precis när vi somnar in som de japanska forskarna fokuserat på, alltså de 2-3 sekunder när vi befinner oss i gränslandet mellan vakenhet och sömn.

I försöken kopplades deltagarna till en FMRI - en så kallad "funktionell magnetkamera" som kan läsa av blodflödet i hjärnan. Just i det här fallet studerade forskarna den del av hjärnan som kallas syncortex, där bilderna vi ser för vårt inre skapas.

Direkt efter insomningsögonblicket väcktes försökspersonerna och fick svara på frågor om vilka bilder de just sett. Oftast - 4 gånger av 5 - kom de ihåg vad de just sett. I det femte fallet gick de bet.

Genom att koppla försökspersonernas svar med den bild som magnetkameran tagit så kunde forskarna upprätta en databas över hur syncortex ser ut när den skapar en viss bild.

Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stockholms universitet, och en Sveriges främsta experter på sömn och drömmar, menar att de japanska forskarna gjort ett viktigt genombrott.

– Det mest signifikativa är att detta visar att det är möjligt att komma åt bilder som finns i hjärnan. Det är inte många som trott på den möjligheten tidigare och det öppnar ju upp nya möjligheter framöver. Säkert kommer fler forskare att sätta igång och försöka göra andra och bättre saker, säger Åkertstedt.

De japanska försöken rapporteras i det senaste numret av tidskriften Science, och omfattar tre personer och totalt drygt 600 uppvakningsögonblick. Det återstår alltspå en hel del forskning innan man med säkerhet kan uttala sig om systemet verkligen fungerar.

Torbjörn Åkerstedt betonar att försöken än så länge bara berör det korta insomningsögonblicket, dvs 2-3 sekunder innan vi somnar in. Alltså handlar det om relativt få bilder. En hel dröm är betydligt längre - kanske 5-10 minuter lång - och därmed betydligt svårare att kartlägga.

– En dröm är ett väldigt komplicerat och väldigt packat "event". Hjärnan är superaktiverad och är aldrig så interaktiv som just under drömmen. Man är hyperkonnektiv som det kallas, säger Torbjörn Åkerstedt.

Men även om vi alltså fortfarande är långt borta från den science-fictionvärld där vi kan kartlägga och kanske återskapa hela drömmar - så kan de japanska forskarnas arbete öppna vägen för andra användningsområden.

Den mänskliga hjärnan är enligt Åkerstedt tämligen outforskad och kan man bättre förstå hur den fungerar kan detta ge ny information om exempelvis sjukdomar.

– Man kan kanske ta "bilder" av själstillstånd och sjukdomstillstånd, och därmed förstå dem bättre. Det här är ju fortfarande spekulation - det är fortfarande på science-fiction-nivå. Men om man ska hårddra det hela så kommer man kanske att närma sig det läget.

Torbjörn Åkerstedt nämner också möjligheten att detta kan bli ett nytt att kommunicera för människor som annars har svårt att kommunicera. Genom att låta avläsa hjärnvågor eller hjärnaktivitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".