Katter mer brydda av umgänget än ytan

6:52 min

15 katter per grupp, det är maxantalet katter som får hållas tillsammans i Sverige, men sedan i våras gäller skärpt lagstiftning kring grupphållna katter när det gäller minimiyta. Nu måste varje katt ha minst två egna kvadratmeter, mot tidigare en. Men hur påverkas katters välbefinnande av trångboddhet, och att behöva samsas med andra katter på en liten yta? Etologer vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara, påbörjade 2011 en studie kring detta och nu är studien klar.

Katthemskatter som Pia var med i studien där beteendet hos sex grupper om vardera 15 katter granskades noga. 15 är förresten maxantalet katter som man får ha per grupp, enligt svensk djurskyddslag. I den nu avslutade studien minskades kattgruppernas livsutrymme stegvis, från först 60, till 30 och slutligen 15 kvadratmeter - alltså från fyra kvadratmeter per katt till två och slutligen en kvadratmeter. Hypotesen var att katterna skulle vantrivas allt mer ju trängre det blev - och uppvisa stressbeteenden som hukande ställning, bakåtstrukna öron och vidgade pupiller, men resultatet överraskade Frida Lundmark, doktorand inom tillämpad etologi på SLU i Skara.

-- Vi märkte inga signifikanta skillnader mellan dom här storleksutrymmena, säger Frida Lundmark på SLU.

Så den här skärpningen av djurskyddslagen som nu föreskriver att varje katt måste ha två, tidigare en kvadratmeter per katt, där ger alltså studien inget vetenskapligt stöd att det innebär en förbättring?

– Inte just i vår studie enbart, då, säger Frida Lundmark.

Men Frida Lundmark hänvisar till andra studier som tyder på att katter blir mindre stressade om dom får mer livsutrymme, och att lagen numera slår vakt om ännu en kvadratmeter är bra.

– Det kanske inte är jättekonstigt att katterna inte upplever någon större skillnad på en, två eller fyra kvadratmeter, eftersom i naturen så kan ju en katt ha flera kvadratkilometer stora hemområden, Frida Lundmark.

Och det här att ytan inte verkar vara det viktigaste, vad kan det vara istället?

-- Vilka katter man sätter ihop i dom här grupperna, det är det som är det absolut viktigaste för dom här katternas välfärd, säger Frida Lundmark.

Så kan man säga då att, eftersom många katter i studien samsades väl på liten yta, att katten som vi känner idag har gjort en evolutionsresa från den afrikanska vildkatten till ett djur som kan trivas med både oss människor och upp till 14 kattkompisar i en lägenhet?

-- Delvis kan man säga det, att vissa individer finner sig i detta. Men vi uppfattade nog att det är ganska många individuella skillnader, för det blev ganska tydligt i vår studie att vissa katter inte alls trivdes med så många andra katter så nära inpå sig, medan andra fann sig väldigt väl i att ha andra katter inpå sig och liksom hade som bästa kompisar, dom hängde alltid tillsammans, säger Frida Lundmark.

Evas katthem utanför Skara är ett av Sveriges över 60 katthem. En del av katterna här har haft ett bra hem, men ägaren har dött. Andra har vanvårdats, eller hittats övergivna. Eva Hellkvist som varit tillfällig matte åt tusentals katter känner igen sin verklighet i forskningsresultaten.

– Jag hade en som har flyttat nu, en hane. Han slogs med alla, honor oavsett, utom hon som sitter bakom dig… den gick han inte på. Så det är mycket det här med individen, det är inte bara ytan, säger Eva Hellkvist.

Men kan det verkligen stämma, att katter beter sig likadant, oavsett en eller två eller fyra egna kvadratmeter - eller kan forskarna ha missat någon parameter?

– Det vi känner i efterhand är att vi skulle velat mäta stressnivåer också fysiologiskt, för vi använde bara en beteendeskala för att mäta stressnivån, Frida Lundmark.

Just en sådan studie är faktiskt nu igång. Katterna från Evas katthem är med, och forskaren som nu studerar katter är doktoranden Elin Hirsch, på SLU i Skara.

– Katten är ju ett av världens populäraste sällskapsdjur, och det populäraste sällskapsdjuret i Sverige, men ändå finns det ganska lite kunskap om hur vi ska hålla katterna och vad dom har för behov. Katterna hålls på felaktigt sätt vilket ger oönskade beteenden som gör att ägarna inte vill ha kvar dom, så dom lämnas till katthem eller överges, eller liknande, säger Elin Hirsch.

Elin Hirschs forskning handlar alltså om välmående i stora grupper som ofta finns på katthem - men denna gång mäts fysiologiskt, objektivt mätbara reaktioner på stress och olika infektioner. För - katter i grupp är mer stressade och sjuka än andra katter, säger Elin Hirsch. 11 katthem och 89 katter ingår i studien där insamlade blod- och salivprov nu ska börja analyseras, och även prov från ögonen ska visa om katterna bär på olika smittor. Det finns stressrelaterade virus, vilket betyder att vissa sjukdomar är tecken på stressade katter. Och kortisolnivåerna i blodet blir mer objektiva värden på stress, än att försöka bedöma stressnivåerna utifrån katternas beteenden, så som man hittills har gjort.

-- Det är ju väldigt svårt, för stressade katter har två olika hanteringsstrategier; dom kan antingen bli aktiva och aggressiva och riva sönder inredningen, medan det finns dom som blir helt passiva. Då kan man tro att "den där katten som sitter borta i hörnet är ju lugn och verkar må bra". Katterna är ju väldigt smarta på att dölja allting, säger Elin Hirsch.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista