Återuppbyggnad skapar spänningar

5:39 min

Återuppbyggnaden efter tyfonen i Filippinerna har börjat, omvärldens vilja att hjälpa är stor. Ett sätt att hjälpa efter den här typen av katastrofer, när många hus i princip är utraderade, är att bygga nya hus åt de drabbade.
Men nya hus byggda av folk utifrån kan få dramatiska sociala konsekvenser.

Det visar socialantroplogen Carolina Ivarsson i sin avhandling om konsekvenserna av återuppbyggnaden av en lankesisk by som drabbades hårt av tsunamin i Indiska Oceanen 2004.

225000 människor dog i tsunamin i främst i Indonesien, Sri Lanka, Indien och Thailand. Förödelsen var enorm, flera miljoner människor fick sina hem bortspolade av den väldiga vågen

Tsunamikatastrofen fick till följd att många människor jorden runt ställde upp för att hjälpa till konkret med åtgeruppbyggnad. Men nya hus byggda av folk från andra kulturer kan få oväntade konsekvenser och det är inte alltid som de drabbade ens vill bo i de hus som hjälporganisationer bygger upp.

-Det fanns tomma nybyggda hus, säger Carolina Ivarsson.
 Trots att många hus var bortspolade så ratades en del av de nya hus som byggdes upp av folk från andra länder som kom för att hjälpa till. Förklaringen handlar om att synen på husbyggnad och på vad ett hem är skiljer sig åt mellan olika kulturer.

Men det byggdes också uppskattade hus.
Det var de fattigaste som drabbades värst av tsunamin eftersom deras enkla hus sämst stod emot vågen, medan de rikares klarade sig bättre. En konsekvens blev att de fattigaste fick nya hus som var bättre än de rikas. Det här har givit upphov till sociala spänningar när:
-De fattiga har blivit rika och de rika har blivit fattiga, säger Carolina Ivarsson. Hjälpen efter en naturkatsrof skapar både vinnare och förlorare.