Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Bisfenollarm kan vara missvisande

Bisfenolprover kan vara förorenade
4:51 min
Irina Gyllenhammar, Livsmedelsverket. Foto Gustaf Klarin/SR

Bisfenol A är ett omdebatterat ämne som av många kallas hormonstörande, och som kan ha allvarliga hälsoeffekter. Tidigare studier har rapporterat att många människor har bisfenol i blodet, men nu har Livsmedelsverket släppt en rapport där de säger att många av de tidigare studierna antagligen var missvisande. Irina Gyllenhammar är studiens huvudförfattare.

– Vi ifrågasätter också lite tidigare studiers resultat. Det finns studier som visar på mycket högre halter av bisfenol A och det ifrågasätter vi nu, för det är väldigt viktigt när man analyserar bisfenol A att man tar hänsyn till att man inte förorenar sina prover.

Som vi rapporterat om i våra nyheter har Livsmedelsverket precis släppt en rapport där de undersökt 208 mammor, för att se om de hade bisfenol A i blodet - och de kunde inte hitta några mätbara nivåer alls. Och nu säger de att tidigare studier där forskare har uppmätt mycket högre halter av bisfenol A kan ha fått felaktiga resultat.

– ja vi tror att det kan vara så att tidigare studier har förorenat sina prov. Det är viktigt att man undersöker både sin blodprovstagningsutrustning och sin analysmetod. Bisfenol A är ju ett ämne som finns lite överallt. Det finns ju i plast och kan även finnas i damm och i labbutrustning.

Bisfenol A är ett ämne som finns lite överallt runtomkring oss, bland annat i vissa plastprodukter, konservburkar och kvitton. Förra året förbjöds det i matförpackningar till barn under tre år.

Bo Jönsson är professor i miljömedicinsk kemi, och han säger att det här med bisfenolföroreningar i prover egentligen inte är något nytt.

– Ja det är ju något som vi själva har märkt, när vi skulle analysera fostervatten från en biobank så fick vi hit rör som var gjorda av bisfenol A, så därför var ju också halterna skyhöga i dem.

Han säger också att problemet är störst när man ska analysera blod, eftersom halterna i blodet är så små, till skillnad från till exempel urin där halterna har koncentrerats och är mycket högre. Serum är blod som fått koagulera och sedan centrifugeras:

- nej alltså, när det gäller serumprover av bisfenol A, så är det i många studier mangrant att det är kontaminering.
- alltså nästan alla?
- ja, jo. Det skulle jag... Jag vet väldigt få studier som har varit så nogranna som Irina har varit när hon gjorde sitt, och hade kontroll på alla de här stegen.

Men, det verkar så självklart. Att se till att mätutrustningen inte innehåller bisfenol A, om det är just det man ska testa. Hur kan det bli så fel?

– Jag vet ju i en del fall, så handlar det om att proverna har skickats till kommersiella labb som inte riktigt tänker efter och sen så när man har publicerat det så har det inte funnits tillräckligt kunniga personer om analytisk kemi som har suttit med och granskat de här artiklarna. Så därför har de lyckats komma in och bli publicerade.

Och ämnet är omdebatterat i forskarvärlden.

– Det finns en del som är på krigsstigen vad gäller Bisfenol A
– Är du en av dem?
– Nej, men jag håller med. Jag tycker inte att det är okej att det publiceras sådana studier som tydligt visar att det är kontamineringar man mäter och inte bisfenolet. 

Så, vad är lösningen då?

– jag menar att man kan analysera ämnena i serum, men då får man låta bli att analysera sådana ämnen som finns runtomkring. Utan om man istället tittar på sådant som kroppen har omvandlat det till som inte finns ute i miljön, så kan man ju mäta dem, för att de kan ju inte kontaminera.

Alltså, om man istället för att mäta halten av bisfenol mäter man ämnen som kroppen omvandlar bisfenol till istället. Eftersom det ämnet inte finns i mätutrustningar och annat minskar man risken för att proverna ska bli förorenade.

Men... Om nu mätningarna som visar på att många har bisfenol A i blodet är felaktiga. Ska vi då sluta oroa oss för bisfenol? Bo Jönsson igen.

– nej det tror jag absolut inte att vi ska göra. För att vi har aldeles för lite data för att dra den slutsatsen. Därför tycker jag fortfarande att det finns en anledning till att minimera exponeringen för bisfenol A så mycket som vi kan.

Irina Gyllenhammar, huvudförfattaren till Livsmedelsverkets studie, är lite mer optimistisk

– man kan nog vara mindre orolig. Men sedan lever vi ju i ett samhälle där det finns en mängd olika kemikalier, och vi exponeras ju ständigt för en mängd olika kemikalier och vad det har för effekt det vet vi ju faktiskt inget om.

Referens: Gyllenhammar, I. et al. "Serum levels of unconjugated bisphenol A are below 0.2 ng/ml in Swedish nursing women when contamination is minimized" DOI: 10.1016/j.envint.2013.12.003

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".